torsdag 5 augusti 2010

Fattigdom - en förutsättning för bevarande?

Gamla miljöer, gamla hus, gamla miljöer fascinerar. I vissa delar av vårt land finns mycket bevarat, i andra nästan ingenting.

Vad är skillnaden?

Ett svar är: Fattigdom.
De delar av landet som historiskt sett har varit fattigt har mycket bevarat. Där har man helt enkelt inte haft råd att renovera, hänga med på trender, riva och bygga nytt. Man har fått hålla tillgodo.

Och nu är vi så glada att det finns bevarat!
Vad vore Visby utan sina små gulliga hus och ringmuren?
Och landsbygden utan sina röda hus med vita knutar?
Eller Simrishamn utan sina gränder?

Jag tror vi har något att lära oss av detta.
Nytt är inte alltid bättre än gammalt. Inte ens om man har råd.
Det borde stadsplanerarna tänka på!
Ibland är det bättre att renovera än att bygga nytt, även om det kostar på.

Tänk om Växjö hade haft kvar fler trähus!
Varje gång jag tänker på Båtsmanstorget så ryser jag... Där fanns gränder, små hus, en stad från förr, historia. Vad finns där nu? Hemska hemska hus och ett dött torg.

Fast om hundra år kanske det är just dessa hus som behöver räddas.
Jag ska försöka tänka på det när nästa rysning kommer. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar