lördag 14 augusti 2010

Det känsliga vattnet

Visste du att våra känslor påverkar vatten? Och att vattnets uppbyggnad förändras om man exponerar det för olika ord?

Det låter galet, eller hur?

Men det är sant. Bilder visar hur olika vattenkristaller formas av olika ord. En japansk forskare har låtit barn och vuxna tala till vatten och fotograferat det under mikroskop.

Bilderna är otroliga!

När de har sagt "kärlek" eller "du är fin" eller "harmoni" till vattnet, är kristallerna underbart vackra. De ser ut som snöflingor, helt perfekta och harmoniska i sina strukturer. Om de har sagt "ondska" eller "du är värdelös" eller "hat" till vattnet, tappar det sin struktur. Kvar bli bara smutsiga pölar, oformliga och osunda.

Forskarna har exponerat vatten för papperslappar med TEXT på och fått samma effekt. De har spelat musik för vattnet och fått olika, men vackra, kristaller för såväl klassisk musik som pop. Hårdrock, däremot, gav en läskig pöl.

Likaså gjorde datorbildskärm, mobiltelefon och TV-bildskärm. Förfärliga, gula, oformliga klumpar syns på bilderna och man förstår precis hur farligt det är att utsätta sig för dessa.

Jag har beställt hem några exemplar av forskarens bok - ska sälja dem i mitt behandlingsrum till hugade spekulanter - och bläddrade igen i dem. Häpnadsväckande, trots att jag redan har läst och sett... Så tänkte jag på hur stor del av oss som består av vatten. Hur stor del av vår föda som består av vatten. Hur stor del av vår planet som består av vatten.

Och så tänkte jag: Jag måste försöka sprida mer kärlek! Till min familj, till folk omkring, till maten jag lagar, till min trädgård, till vattnet jag duschar i. Så jag började genast.

Till min arga, irriterade och uttråkade femåring sa jag "du är underbar". Efter två upprepningar, vände hon helt. Till min stressade make sa jag "allt är bra, du är fin" när han lagade mat och han slutade svära. Jag tackade maten för att vi får äta upp den (DET borde bordsbönen handla om!) och jag tackade TV:n för att den inte strålar så långt som till oss i soffan.

Vilken underbar kväll vi hade!
Femåringen åt massor, alla var gosiga, lugnet låg över soffan.

Kärlek och tacksamhet.
Det är starka grejer, det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar