måndag 19 september 2016

Vad gör man på Gotland på vintern?

Alla som bor på Gotland får frågan. Alla blir lika förbaskade eller förundrade, även jag. Idag tänkte jag dock om. Jag tror det är dags att lyssna på vad de egentligen undrar!

Alla bilder som presenterar Gotland lyfter långa sandstränder, vackra raukområden och blå himmel. Det är fantastiska bilder – Gotland är vackert – men de lyfter endast naturen. Väldigt sällan ser man någon som GÖR något. Så frågan är väl berättigad: Vad gör vi på vintern, när det inte längre går att bada?

Svaret är enkelt: Det som alla andra gör.
Vi jobbar, handlar, sportar, njuter av och utövar kultur.
Det bor trots allt ca 56 000 personer här på helår (lite drygt, eftersom en bunt bor här mestadels trots att de inte är skrivna här).
Därmed finns det underlag för det mesta som en småstad eller en liten kommun har.

Det som är speciellt med Gotland är att vi har så mycket mer att erbjuda än de flesta småkommuner.

Kulturlivet är som mest aktivt höst-vår. En vanlig lördagskväll kan det vara live-spelningar på 4-5 ställen på ön, varav 3-4 är i Visby. Vi kan uppleva rock, opera, jazz, visor, körmusik, pop, nyskrivet och covers. Musiklivet är fantastiskt, mycket tack vare Gotlandsmusikens förmåga att bjuda in olika lokala aktörer till samproduktioner. Dessutom har vi Kulturföreningen Roxy, som är arrangörsparaply för många aktiva grupper. Tonsättarskolan lockar unga förmågor vars nyskrivna produktioner uruppförs här. Det finns också dansklasser, teatergrupper, konstgallerier, många aktiva konstnärer, en uppsjö av konsthantverkare, glasbruk och formgivare i ett utbud som överträffar det mesta. Film är stort på Gotland. Det pågår nästan alltid inspelningar till TV-produktioner och filmer. Lägg därtill alla aktiviteter inom kulturarvet; historieberättare, omkring 80 museer, de fantastiska kyrkorummen. Och vi får också vår beskärda del av de nationella turnéerna med välkända artister, ofta på den stora scenen i hamnen.

För den som gillar sport finns otroligt mycket att välja på. Från bollsporter, via roller derby till ridsport. Utomhussporterna är förstås stora, tack vare det trevliga klimatet: Klättring, cykling, triatlon, fallskärmshoppning och mycket mer finns att välja på. Motorsport går bra av samma anledning och vi har också en racingbana som gärna används av biltillverkare för att provköra och filma nya modeller.

På Gotland har vi också ett mycket aktivt företagsliv. Det finns många småföretagare – flest per capita i Sverige – och de hittar på aktiviteter och går samman i nätverk som arrangerar evenemang som näringslivsfrukostar, tillväxtfrukostar, föreläsningar och seminarier. Går man på någon av höstens alla marknader (det är en varje helg), så träffar man också på småproducenter av choklad, chili, honung, bröd och annat ätbart. Mat är stort på Gotland! Det som odlas i den kalkrika jorden smakar så mycket bättre (!) och tas ofta tillvara för lokal förädling.

Lägg till ett fantastiskt utbud av restauranger – folk äter gärna ute även på vintern, härlig variation av shopping, trevliga caféer, många mysiga lokaler att ordna arrangemang i, en otroligt vacker stad, en natur som tar andan ur en även vintertid samt en skön och öppen stämning så har du framgångsreceptet som är Gotland.

Men hur presenteras det?
Jag skulle vilja påstå att det inte presenteras alls.
Problemet är att vi låter besöksnäringen sköta allt presenterandet.
De bilder som de lyfter fram – och ska lyfta fram – är förstås strandbilderna. Inget snack om saken: Dessa bilder säljer. Men varför finns ingen annan som lyfter bilden av det aktiva Gotland?

För det är där vi kan vinna allt: I att visa vad vi GÖR.
Vi levererar olika varor till hela världen.
Vi anordnar konferenser.
Vi är antagligen Sverigeledande på form.
Vi dansar, klättrar och spelar basket.
Vi bygger hus och växer.
Vi utvecklar och utvecklas.
Vi umgås, skrattar och skapar.
Vi lever.

Det är vad vi gör på Gotland.
Ska vi berätta det för fler, så att vi attraherar aktiva människor?
Eller ska vi fortsätta att beskriva Gotland som ett ställe där man tar paus, så att vi att vi lockar hit de som flyr ifrån bruset, de som vill vila upp sig? För de kommer nämligen hit ett tag och lämnar igen efter sisådär tre år, när de mår bättre.

Profilering, mina vänner.
Det är vad det handlar om.
Besöksnäringen gör helt rätt, de gör sitt jobb bra.
Men vi andra? Vi som skapar internetspel, gör världsberömda möbler, böjer rör, skriver artiklar, hjälper internationella filmbolag att hitta miljöer och säljer fläktsystem? Vi som skjutsar barnen till träningen, kokar korv på matchen, arrangerar musiksoaré, visar smalfilm från hela världen, går på föreningsmöten och myser på restauranger och kaféer med familjen? När och hur ska vi visa hur det är att LEVA på Gotland?

Vill vi att Gotland ska växa, så måste vi klara av att visa den bilden: Det levande och aktiva Gotland. Så som det är och ser ut 9 månader om året.

torsdag 1 september 2016

Tribute to the creative person - Karin Leoson

I know what it means to make a living from art. I used to work as a choreografer, dance teacher and director. For many years I lived in a creative bubble, not very interested in the outside world. I loved my bubble, but sometimes it was a lonely place.

It wasn’t always easy to find inspiration.
It was very hard work.
It was emotionally challenging to share and inspire others every day.

It was lonely.
Until the premier of a show, of course. Then I was in the middle of everyones attention for one evening! All the cheek-kissers stepped forward, showered me with praise and was SO glad that I had done whatever it was for the moment.

Usually, I was to worn out to feel joy. And sometimes I wanted to scream:
Where were you last week when I couldn’t sleep over this play?
Where were you last month, when I wanted to quit this line of work all together?
And where are you every Thursday, when I am so tired that I think I won’t make it to Sunday?

I figure every single person who contributes to the world of Art feel like I did at some point in their life.

But I want to thank you who are a creative person.
I want to thank all of you, because what you’re doing is important.

I think what you are doing is making us all LIVE.
When we are done surviving, we need to LIVE, and I think art helps us with that.
Just look at any native people. As soon as they are fed and have a roof over their head, what do they do? They create. They sing, dance, paint, craft and make up stories to tell each other at the fire.
And why?
Because art creates context.
Through art, we understand our world.
Art helps us to see how things fit together, who we are, and why.

Not everyone in our society takes creating art seriously.
When you say your a musician, I suppose you sometimes get the question: ”But what do you do for a living?”
And have you ever gone to a party which you’ve been invited to as a guest, and been asked to ”perform a few songs, since you like singing?”
Or got this thrown in your face: ”It must be FUN to make a living from your hobby!”

But I think creating art it is a very serious business.
It makes us human.
Did you know that we are the only species that creates art for art’s sake?
Bird sing to find a partner and cranes dance for the same reason, but we create art because we need it.
We need it to question phenomena, to feel connected, to enjoy life.

This is quite important business!
And every single person who creates some kind of art is a part of this.
Since I feel that you don’t always get enough attention for this, I have written an ODE to you all:

ODE to the creater of Art

You
who create art,
who dare to dream,
who find the time to think,
who express your emotions,
– thank you.

You
who bring us joy,
who let us escape,
who make us question things,
who evoke our emotions,
- thank you.

You are needed.
You are important.

And you might not have
an impressive title
or the largest car
or the best pension plan
But what you do counts

It counts in other ways:
Number of hearts lifted
and spirits enlightened
Sum of joy spread
and of thoughts given wings

Your work bind us together
The audience for a day
The fans for years
And sometimes the collective minds
of entire nations
for generations

Noone ever heard of
art huligans.
Nor do we read about
art hate crimes.
Why?

Because art is kind
Art is loving
Art is understanding
Art is caring

For every song
every poem or book
every play,
every handicrafted item,
and every painting
there is a real person
who grows a bit more
kind, loving, understanding and caring

This is what counts for real.
And this is what you create.
So thank you
for creating
a better us

/Karin Leoson, Visby, Sweden

Ode till konstskaparen - Karin Leoson

Du
som skapar konst
som vågar drömma
som finner tid att drömma
som uttrycker dina känslor
Tack så mycket

Du
som ger oss glädje
som låter oss fly bort
som låter oss ifrågasätta
som väcker våra känslor
Tack så mycket

Du behövs.
Du är viktig.

Och du kanske inte har
en viktig titel
eller den största bilen
eller den bästa pensionsplanen
men det du gör räknas

Det räknas på andra sätt:
Antal av upplyfta hjärtan
och upplysta själar
Summan av spridd glädje
och tankar som fått vingar

Ditt arbete binder oss samman
Publiken för en dag
Fansen för flera år
Och ibland det kollektiva medvetandet
för hela nationer
i generationer

Ingen har någonsin hört talas om
konsthuliganer
Inte heller läser vi om
konst-hatbrott

Varför?
För att konsten är snäll
Konsten är kärleksfull
Konsten är förstående
Konsten är omtänksam

För varje sång
varje dikt eller bok
varje pjäs
varje handslöjdat föremål
och varje målning
finns det en person någonstans
som växer till en mer
snäll, kärleksfull, förstående och omtänksam människa

Det är vad som räknas på riktigt
Och det är detta som du skapar
Så tack så mycket
för att du skapar
ett bättre oss

/ Karin Leoson, Visby, Sverige

Karins Ode till konstskaparen

Du
som skapar konst
som vågar drömma
som finner tid att drömma
som uttrycker dina känslor
Tack så mycket

Du
som ger oss glädje
som låter oss fly bort
som låter oss ifrågasätta
som väcker våra känslor
Tack så mycket

Du behövs.
Du är viktig.

Och du kanske inte har
en viktig titel
eller den största bilen
eller den bästa pensionsplanen
men det du gör räknas

Det räknas på andra sätt:
Antal av upplyfta hjärtan
och upplysta själar
Summan av spridd glädje
och tankar som fått vingar

Ditt arbete binder oss samman
Publiken för en dag
Fansen för flera år
Och ibland det kollektiva medvetandet
för hela nationer
i generationer

Ingen har någonsin hört talas om
konsthuliganer
Inte heller läser vi om
konst-hatbrott

Varför?
För att konsten är snäll
Konsten är kärleksfull
Konsten är förstående
Konsten är omtänksam

För varje sång
varje dikt eller bok
varje pjäs
varje handslöjdat föremål
och varje målning
finns det en person någonstans
som växer till en mer
snäll, kärleksfull, förstående och omtänksam människa

Det är vad som räknas på riktigt
Och det är detta som du skapar
Så tack så mycket
för att du skapar
ett bättre oss

/ Karin Leoson, Visby, Sverige