torsdag 25 november 2010

Politiker

Förr i världen var de idealister, världsförbättrare, revolutionärer.
Vad har hänt?

Jag ska direkt erkänna att jag inte kan uttala mig om politiker överallt. Min erfarenhet är begränsad till den kommun där jag bor samt det jag ser på TV. Sedan är jag också uppvuxen med en oerhört politiskt engagerad far och vet hur mycket han försakade för att förbättra vår hemkommun.

Jag funderar, jag...
Har det blivit annorlunda?

Några år har jag suttit med som åskådare (på avbytarbänken) i lokalpolitiken. Ärligt talat: Det är ofta en sandlåda. De vettiga tar för lite plats och dumheten tillåts regera. Det är pakter, det är falskspel, det är okunskap. Somliga politiker - som till och med får betalt för sina uppdrag - kan inte ens följa en konversation eller föra en stringent diskussion. Jag är inte alls imponerad.

Somliga av de förtroendevalda som sitter på halvtids- och heltidsuppdrag skulle ALDRIG få ens ett mellanchefsjobb i något företag. Det känns ibland som om det är de latas väg till lite makt... De som liksom inte kan lyckas inom företagslivet, inte har tillräckligt med driv för att starta eget, de satsar på politiken. Där gäller mer lång och trogen tjänst samt att vara där. Och ibland att vara från rätt del av kommunen. Elakt? Ja, kanske.

Min upplevelse är att det finns många engagerade och idealistiska fritidspolitiker. De kan vara både pålästa, drivna och intelligenta. Tyvärr verkar det inte riktigt belönas när det gäller de betalda uppdragen...

Jag önskar att varje parti hade någon form av genomtänkt rekryteringsprocess. Kanske det skulle vara lag på att partierna använde en rekryteringsfirma inför tillsättandet av de betalda posterna? Då skulle i alla fall någon kompetent människa välja ut de som var bäst lämpade (inom partiet) att klara uppdraget.

Jag vet inte.
Demokrati är ju en fin idé, men det går faktiskt käpprätt åt pipsvängen när de "folkvalda" är inkompetenta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar