Städerska sökes - helst gratis

Det finns de som gillar att städa, har jag hört.
Jag är på sätt och vis släkt med dem: Jag gillar att ha städat.

Själva städandet är i och för sig inte så farligt när man väl gör det. Jag kan faktiskt tycka att det är härligt! Man tar tag och sliter, svettas, bär, springer, putsar, fejar ett tag och så blir det fint. Som ett träningspass med extra belöning på slutet!

Mitt problem är att jag tycker det behövs alldeles för ofta.
Hela tiden, faktiskt. Man hinner ju knappt göra någonting förrän det är dags för sanering igen.

(Det kan bero på att vi bor i ett extremt stort hus, har två barn som liksom värper leksaker efter sig och två luddiga katter.)

Jag skulle inte ha några som helst problem med att ha städhjälp. En del vill inte låta andra plocka i deras smuts, eller komma in i sitt allra heligaste hem. Jag, som har jobbat med städning tidigare, har inga tankar i den riktningen. Det är väl kanon att man kan överlåta saker till fackmän! Om man har råd, vill säga. Själv känner jag nog att det svider för mycket i plånboken. Men pigdebatten förstår jag inte alls! Varför skulle det vara förnedrande att städa efter andra? I så fall är det betydligt mer kränkande att jobba som rörmokare och gräva i andras skit. Eller vara bilmekaniker, tungt och skitigt. Nehej, det köper jag inte alls. Så länge man får vettigt betalt är det ett jobb som alla andra.

Mitt problem är alltså monetärt, så jag har slagit städerska ur hågen.
Men idag kom jag på en sak: Det finns folk som verkligen uppskattar att städa. De blir rastlösa när allt är fejat, och börjar om direkt igen i sitt hem. Lite maniskt, men det kan man ju dra nytta av tänker jag!

Det måste ju vara mycket roligare att städa där det verkligen syns. Hemma hos oss, till exempel.

Så jag gör härmed en efterlysning:
Du som tycker städning är roligt - hör av dig till mig!