Jag är uppvuxen i en ateistisk familj. Därmed döptes jag inte som barn och de enda trossatser som förkunnades i vårt hem var Det Naturvetenskapliga Evangeliet.
Som tonåring både döpte och konfirmerade jag mig, men fann inte riktigt min plats i kyrkan. I gymnasieåldern fastnade jag för Tao/Den gyllene vägen och (i viss mån) buddhismen.
Så när Sonen i tvåårsåldern frågade om vad som hände efter döden, tänkte jag ge en så nyanserad bild som möjligt.
- Tja, det beror på vad man tror på. Människor i världen tror på olika saker. En del tror att man dör och kommer till himlen. Där får man vara med Gud och hans son Jesus och vara lycklig i resten av all tid.
Sonen såg inte nöjd ut. Tvärtom skrynklade han ihop sin lilla panna och knep ihop läpparna.
- Andra tror att det inte händer någonting, att man bara dör och grävs ner i jorden. Där ligger man och blir jord, och så kanske det växer upp en blomma ovanför som får näring av jorden.
Sonen sprack upp i ett häpet leende.
- Ha ha, är dom så tokiga? Så är det ju inte.
- Det är ju svårt att veta vad som är sant, eftersom man inte kan komma tillbaka och berätta. Men det finns andra som tror att man dör och åker till himlen. Där stannar man en stund, tills man förstått vad man ska lära sig. Då återföds man i en ny kropp, till ett nytt liv.
Sonen ser helnöjd ut.
– Jamen, SÅ är det ju!
- Tror du det?
- Ja! Som förra gången när jag var din pappa! Kommer du inte ihåg det?
Nä, jag gör ju inte det. Trist nog...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar