När jag reser, fascineras jag av en sak:
Beteendet vid ankomst.
Det är samma sak på både flyg och tåg.
Man anländer till slutdestinationen. Alla ska av och tåget/flygplanet går ingenstans förrän alla har lämnat.
Ändå:
Två minuter innan fordonet stannat, reser sig folk och börjar slita i sina prylar. De köar i gången, trängs och skuffas, svettas och kämpar för att komma av.
Jag sitter lugnt och betraktar spektaklet. När det är lugnt, går jag av. Oftast har de andra inte hunnit så långt. Jag, som inte behöver köa, hinner lätt upp dem. Glatt hummandes den gamla låten "hey hey we're the monkeys...".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar