Att ta ansvar

Varför kan folk inte förstå skillnaden mellan ansvar och fel?

– Det är ditt ansvar att sköta din hälsa.
– Så om jag blir sjuk är det mitt eget fel?

Nej.

Att ha ansvar för något innebär att man försöker ta de bästa besluten utifrån det man vet. Om man tar beslut på för dåliga grunder, har man misslyckats med beslutsunderlaget. Man är ansvarig för följderna, men det är inte någons "fel".

Exempelvis är jag helt ansvarig för att jag har varit utbränd. Jag tog en massa beslut som resulterade i att jag gick in i väggen. Det var absolut jag som tog de besluten. Ingen annan kan tvinga mig att göra något jag inte vill. Jag tog besluten på grundval av vad jag visste då. Inte visste jag att det skulle gå så tokigt! Om jag hade vetat och förstått och ändå gjort som jag gjorde, hade det definitivt varit mitt fel. Så var det inte. Jag trodde jag gjorde bra och att allt skulle ordna sig.

Jag misstog mig. Ansvaret för min sjukskrivning är definitivt mitt. Jag lydde dåliga råd från den allmänna sjukvården, jag lät mig stressas av andra, jag hade ett tungt bagage som jag inte hade dealat med, jag gick på alla myter om att träna och vara smal. Ansvaret för besluten är mitt.

När jag stod inför faktum, en total utbrändhet, tog jag konsekvenserna av detta. Jag sålde dansskolan, sjukskrev mig och ägnade de kommande fem åren åt att bli frisk. Då sökte jag bättre hjälp, lydde bättre råd, lät mig inte stressas, dealade med mitt bagage, struntade i att jag gick upp i vikt och inte passade snygghetsnormen. Mitt främsta ansvar har länge varit att bli frisk. Work in progress...

Men är det mitt "fel" att jag blev utbränd?
Nej, det tycker jag inte.
Om jag vill, kan jag skylla på andra faktorer: Uppväxt, uppfostran, företagsklimat i Sverige/politik, margarintillverkare, livsmedelsbluffar... Men vad gott kommer av det? Att skylla ifrån sig är att avsäga sig ansvaret.

Det gör inte jag. Jag tar ansvar för mina beslut. När jag tog besluten som gjorde mig sjuk, var jag inte klok nog. Och det var ju inte så konstigt, ung och oförsiktig som jag var! :)

Sedan vet jag inte just om det är bättre att erkänna att man var dum än att säga att det var mitt fel, men för mig handlar det om medvetenhet. Gör jag medvetet dumt, trots att jag vet att det antagligen kommer att gå åt pipan, då är det mitt fel.

Som den gamla historien om en dam som får syn på en gråtande pojke på en bro.
- Lille vän vad gråter du för?
– Karl kastade min macka i älven.
– Var det med flit?
– Nej, det var med leverpastej!