onsdag 15 september 2010

Vad är det arbetsgivaren köper?

Jag har en fundering angående det här med arbetskraft.

Vi, de anställda, säljer något till våra arbetsgivare som denne betalar för. Men exakt vad är det de köper?

Snabbt tänkt kommer jag på kunskap, tid och engagemang. Men vad väger tyngst?

Eftersom vårt arbete regleras med tid, så är det väl i första hand våra timmar som arbetsgivaren vill ha. En tjänst är 40 h per vecka, eller mindre, och det ska reglera vårt förhållande gentemot den som betalar.

Jag tycker att det är sjukt.
Det är väl för bövelen ingen som blir glad av att köpa min TID?
Teoretiskt sett kan jag i så fall sitta på min rumpa och låta klockan ticka, och ändå uppbära lön.

Det vore ju mycket mer logiskt om arbetsgivaren ville att jag skulle utföra vissa arbetsuppgifter. Och när jag hade utfört dessa, kunde jag gå hem. Eller så kunde jag göra dem lite när jag ville, t ex hemifrån eller på helgen, om det passade mig bättre.

I stället blir jag tvungen att sitta där vissa bestämda kontorstider, exakt antal timmar, så att det blir "rättvist". Detta system gynnar de långsamma och de lata! Vi som är ambitiösa och driftiga, gör mer och mer på vår tid och blir utbrända. De engagerade medarbetarna blir sjuka och de lata mår gott. Fint som snus, det!

Inte är det rättvist, i alla fall inte i mitt huvud.

Det vore mycket bättre om arbetsgivaren tilldelade de anställda vissa uppgifter. Dessa ska utföras löpande och rulla smidigt, vilket skulle vara vars och ens ansvar.

Då kunde det bli lättare att få ihop vardagen, med barnaktiviteter och läkarbesök. Det skulle inte behöva vara tokrusning i affärerna kl 17.30, utan bli en jämnare belastning. Inte heller skulle trafiken vara lika tät vid vissa tider.

Och kom inte med det där med "öppettider". Det är ute. Nu när internet finns i varje hem och den totala tillgängligheten råder, ser man i undersökningar att de flesta shoppar kvällstid, pokern går bäst nattetid och mail till institutioner och myndigheter är klockade både vid 05.00 och 02.30. Folk är inte så rutiga i sitt leverne längre.

Alla som jobbar med människor och service vet att folk vill kunna ringa, maila och komma in precis alla möjliga tider. Tänk i stället så praktiskt om man på det här sättet kunde öka tillgängligheten! Jag svarar i telefon på lördagar hemifrån och tar emot folk, någon annan kör dagtid i veckan. Vore väl jättebra!

Nä, det här med inrutade arbetstider är en kvarleva från industritiden, då alla var tvungna att bemanna det rullande bandet samtidigt.

Dags för förändring!
Jag vill inte sälja min tid.
Jag vill sälja mitt kunnande och mitt engagemang.
Jag vill utföra en uppgift.

2 kommentarer:

  1. Ja visst är det så, och de som är högpresterande får sällan mer betalt för att de gör mer än sina kollegor. Men ditt "system" skulle ju kräva betydligt mer av cheferna. De skulle bli tvungna att sätta sig in i vad folk gör för att kunna ställa krav.

    SvaraRadera
  2. Ja tänk! De skulle behöva chefa! :D

    Nej men skämt åsido. Det gör man ju i alla fall när man tillsätter tjänsten. Då tilldelas var och en arbetsuppgifter. Samordningen skulle förstås kräva att man pratade ihop sig, men det kan det vara värt.

    SvaraRadera