Tidigare liv

Det här med återfödelse är spännande. För egen del vet jag att det är så - i alla fall för mig och ett gäng av dem omkring mig. Däremot kan jag inte vara säker på att det gäller alla. Där kan jag bara gissa.

Första gången jag förstod att återfödelse fanns, var på Gotland. Jag sommarjobbade där som 19-åring, bodde själv och hade inte några vänner hos mig, utom jobbkompisarna. På kvällarna tränade eller festade jag, men en lördagskväll kände jag inte för någotdera, utan strövade bara omkring på Visbys gator och torg.

I en folksamling på Adelsgatan mötte jag henne. Vi såg varandra och båda blev själaglada. Vi pratade i munnen på varandra.
– Nämen, heeej!
– Å, du!
– Vad gör du här?
– Så kul att se dig!

Sedan stannade vi upp. Vi insåg successivt att vi inte alls kände varandra. Inga gemensamma nämnare, kom från olika håll - och vi kunde inte varandras namn. Ändå visste jag allt om henne. Hon var min syster, min bästa vän, min kompanjon.

Vi var alldeles skakis båda två, så vi gick till ett café och satte oss ner med två koppar te. Det blev många fler innan natten var över...

Ganska snart listade vi ut att vi inte alls kände varandra. Det fanns inte en möjlighet att vi någonsin hade träffats (i det här livet), men det spelade ingen roll. Vi kände varandra. Hon berättade att hon hade varit vilsen ett längre tag, visste inte vad hon skulle göra med sitt liv. Plötsligt hade hon fått en ingivelse att åka till Gotland, för att kunna fundera. Hon bodde i ett tält på campingen i Kneippbyn.

Vi pratade hela natten. Om livet, verkligheten, vägval, framtiden. Vid två eller tre kastade de ut oss och då tog vi farväl. Vi har aldrig setts igen.

Jag visste då att vi hade setts, levt ihop och varit systrar i ett tidigare liv. I detta livet, var det dock inte meningen att vi skulle vara del av varandras resa. Därför fick vi bara denna kväll, en livboj och samtidigt en vägvisare tillbaka.

Senare i livet har samma sak hänt mig - med pojkvänner/män. Jag har känt en oerhörd samhörighet, men vetat att det inte är för det här livet. "Inte nu, i ett annat liv", är däremot inte en lämplig avsnoppningsreplik... :)