Komodovaraner

Hu... De är så läskiga.

För det första är de stora. Inte ödlestorlek alls, mer som drakar eller dinosaurier. En liten komodovaran är 1,5 meter lång. En stor kan bli 3 meter. Det är sjukt stort för en ödla.

För det andra är de farliga. De har vassa tänder, vassa klor, springer fort, hoppar/stegrar sig (kan man säga så?) jättehögt och deras bett är giftigt. Giftigt! Som om en ödla av den storleken behöver GIFT för att försvara sig? Kanske naturen var lite för noggrann där?

För det tredje är de sluga och ondskefulla. De kan lura på ett byte i flera veckor, de samarbetar i grupp, de smyger och de är listiga. Jag tror att de har noll empati.

Om komodovaraner tycker jag INTE.
De har så många kort på handen, så att det blir fusk.
Vilka överlevnadsmaskiner...

Men det känns liksom som om de hör till "de andra" varelserna här på planeten Jorden. Det måste vara gamla mönster som sitter i min ryggmärg. De där dinosaurie-kvalevorna är inte mina vänner. För min del kan gärna alla varaner, ormar, hajar, krokodiler och spindlar få bo på en annan planet. Egentligen tycker jag att fåglarna hör till deras grupp - gillar inte heller - men fågelsång är trevligt.

Så, om inte varanerna lär sig sjunga väldigt vackert, står de på min icke önskvärd-lista.