Pliktgenerationen

Jag tillhör verkligen generation Plikt.
Vi är duktiga på att göra rätt för oss, är livrädda för att be om hjälp och för att hamna i skuld. Dessutom vill vi gärna att alla ska tycka om oss och säga att vi är bra.

Det är inte en lätt väg till god självkänsla.
Däremot är det en oerhört bra drivkraft - för vi är nästan aldrig nöjda.

Generation Lust, som kom efter oss, gör bara det som de har lust med. De är väldigt individinriktade, har en tendens att strunta i gruppen och göra det som är bra för dem själva. Tar det emot så ger de upp.

Det är precis tvärtom: Väldigt bra för må bra-faktorn, men skapar väldigt dålig drivkraft.

Även om jag är medveten om detta "duktig flicka-beteende", sitter ränderna i. Det känns faktiskt fantastiskt bra om andra bekräftar mig och mitt arbete - lite bättre än om jag bara är nöjd själv.

Det är lätt att manipulera oss utifrån dessa parametrar. Generation Plikt ska stimuleras med "vi behöver dig", "du är duktig på det här" och "det är en utmaning för dig". Lustgenerationen vill hellre höra "det här är bra för din utveckling", "det ger dig fördelar" och "du klarar det lätt".

Härom dagen fick jag tillfälle att skratta riktigt högt åt mig själv och mitt plikt-beteeende. Jag var hos tandläkaren. Han berömde mig för mina rena, vita och fantastiska tänder och jag blev nöjd som en barnunge. Log och kände mig varm inuti. Ha - jag kan verkligen ta hand om mina tänder! :)

Ja, kära nån...
Hunden som kämpar och tigger om beröm - det är min generation.