Politik engagerar!

Jag tycker det är bra att folk engagerar sig i politik. Det kan vara som partipolitisk, debattör, bloggare eller bara "tyckare" på Facebook.

I det system som vi har valt, demokratin, så är det grundstenen för hela samhället.
Makten utgår ifrån folket.

Däremot tycker jag personligen inte om när folk blir osams eller skriker om politik. Det är inte ok! Vi måste acceptera att folk tycker olika. Annars är det inte en demokrati längre.

Att skrika högre brukar heller inte hjälpa för att få andra att ändra åsikt.
Åsikter är som spikar, brukar det sägas: Ju mer man bankar, desto hårdare sitter de.

En frisk debatt är det vi behöver, där alla känner att de kan och får uttrycka sin åsikt. Vi ska inte prata i munnen på varandra eller skrika. Självklart blir vi lite uppjagade när det gäller vårt liv och vårt samhälle, men då måste vi hejda oss en smula.

Jag har länge känt mig som en särling. Att vara annorlunda i Sverige är ingen höjdare, eftersom det verkligen är "landet lagom" i väldigt många avseenden. Därför far jag extra illa när det verkar finnas en "rätt" åsikt i olika sammanhang.

I vissa grupper tycks det mig som om det inte alls finns respekt för människor med andra åsikter än de själva. Det tycker jag är ett tecken på diktatur och inte demokrati!

Och vänner som blir ovänner bara på grund av att de röstar på olika partier, det förstår jag inte alls. De kunde ju vara vänner innan de visste det, så då borde de kunna trivas ihop fortsättningsvis också. Det är väl alltid så att vi accepterar en massa konstigheter hos våra vänner, så varför inte också en "annorlunda" politisk åsikt? :)

Våra åsikter formas från barndomen och hela livet igenom. Mina erfarenheter har givit mig vissa åsikter. Betyder det att de är "rätt"? Nej, inte för alla - men absolut ja, för mig!

Och det är hela idén med demokrati: Att vi ska ta våra erfarenheter, vår kunskap och våra hjärtan till valbåset och bidra till att vårt samhälle blir så bra som möjligt.
Respektera varandra i det! Annars blir det en otäck utveckling.