Offentliga toaletter

Jag är inget fan av offentliga toaletter. Faktiskt har jag småpanik inför alla former av gemensamma dass.

För det första kryllar det av andras baciller där. Jag tror absolut inte att andra är skitigare än jag. Nej, men jag är VAN vid mina bacillusker. Andras vill jag helst inte bli presenterad för.

Tyvärr är jag en bacillmagnet. Alla magsjukdomar som finns har jag haft - utom vinterkräksjuka och vanlig magsjuka. Salmonella, campylobakter och diverse matförgiftningar har jag gjort. Och eftersom jag får ränneskita så fort jag närmar mig en matbit som har varit ute i luften en minut för länge, är jag så att säga lite försiktig.

Därför undviker jag i möjligaste mån att gå på toa utanför mitt hem. Måste jag, så är det en procedur. Jag öppnar dörren med armbågen, lägger massor med toapapper på sitsen, hoppar över alla pölar, undviker att ta där andra tar och tvättar händerna i skållhett vatten. Försöker att låta bli att andas och suger in luft genom näsan i förhoppningen att några av bacillerna fastnar i flimmerhåren.

Det är opraktiskt och skapar en viss hysteri kring toalettbesök.
Och jag VET - man kan inte skydda sig från bakterier med papper. Det behövs typ ett par trosor, ett par långkalsonger och två par jeans. Det har man sällan på sig. Och aldrig när man sitter på toaringen. För om man skulle det, vore det ännu mindre trevligt...