Fotbolls-VM fortsätter att fascinera.
En förfärlig massa lag tävlar och tävlar mot varandra och andra. Efter kval utkristalliseras grupper. Ur grupperna går vissa vidare till åttondelsfinaler. Sedan spelas kvartsfinaler och så småningom semifinal och final.
Att över huvud taget ta sig till final måste räknas som en bragd! Många dedikerade fotbollsentusiaster får ju ge upp långt innan.
Det sämsta som kan hända i finalen är att man blir näst bäst i hela världen.
Det tycker jag är ganska hyfsat!
Ändå gråter "förlorarna". Varför?
Ett silver är väl inget att hänga läpp för.
Själv skulle jag vara mycket nöjd med att vara näst bäst i världen på något, vad som helst faktiskt. Spotta långt eller i att baka goda bullar eller skriva vackra brev... Hade jag varit näst bäst i världen på att göra något som väldigt många vill kunna, hade jag varit mäkta stolt.
Det borde vara en enda fest, oavsett vilka som vann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar