Hjärnkapacitet

Våra hjärnor är fantastiska. Vilken kapacitet vi har att undersöka, smälta, ordna och komma ihåg information! Den verkar nästan outsinlig.

I min hjärna finns t ex tusentals låttexter. Sånger jag varken har hört eller sjungit på 30 år kommer ut ibland, fullständiga med melodi och allt. Hur kan det gå till? Förunderligt...

Man kan ju fråga sig varför hjärnan lagrar låttexten till ett späx som spelades 1991. Vad ska jag med det till? Svaret är: För att den kan. Hjärnan har en så otrolig minneskapacitet att den aldrig behöver rensa. Som när man har köpt en ny dator, ni vet, och man tycker att man aldrig behöver slänga ett enda dokument.

Däremot behövs ett mappsystem, ett ordentligt uppmärkt arkiv, för att det inte ska bli för rörigt. När man inte minns är det för att man inte hittar rätt mapp. Informationen finns där, men vägen dit är grumlig. Kanske sorterade vi låten på "Niklas", som sjöng den,i stället för "Späxet Dracula" så att det därför blir klurigt att hitta.

Kanske blir det med åldern mer och mer oordning. Dels för att vi stressar när vi sorterar in, dels för att vårt mappsystem inte är anpassat för alla nymodigheter i vår föränderliga värld. Det blir mer och mer saker som bara ligger i högar, inte har någon arkivlåda, så att man inte hittar saker och ting. Då blir vi vimsiga och så småningom senila.

Men det där med att vi bara använder fyra procent av vår hjärna, det tror jag är en sanning med modifikation. Vi använder kanske 4 procent i varje ögonblick, men de varierar. Hela hjärnan används givetvis! Annars skulle den inte vara så stor och komplex. Kroppen avvecklar organ som inte används.

Jag tror vår kapacitet är i stort sett oändlig.
Ett Universum inuti.
Det gäller bara att våga sig ut på rymdresor...