Ovanliga ord

Snön fyger.
Så vackert det låter!

Det är så roligt med ord som bara används ibland. De hinner minsann inte bli utslitna! Som fyger. Det kan bara snö göra. (Du vet vad det betyder? När snö blåser runt, så där som riktigt kall snö kan göra, så att alla linjer suddas ut.)

Jag har några favoritord som jag försöker använda så ofta som möjligt.

Olfaktiv.
Luktkänslig betyder det, har jag hört. Ett mycket användbart ord, speciellt om man är utrustad med min labradornäsa.

Frivol är också så tjusigt.
"Frivo´l, som (alltför) lättsinnigt behandlar tabubelagda eller allvarliga ämnen", ur Nationalencyklopedien. Kanske min blogg kan sägas vara frivol? Ingen vore i så fall lyckligare än jag!

Jag älskar verkligen vårt svenska språk. Visst, ibland är det kantigt, ibland saknar jag ord och får ta till andra språks ord, men på det hela taget är svenska väldigt vackert.

Jag tror att det var någon gång på 1800-talet som det anordnades en tävling i det vackraste språket (i Europa). Svenskan vann med strofen:
Ynglingar, riden sakta över bryggan.
Det är väl tjusigt?
(Men hur konstigt är det inte att jag minns DET från undervisningen i gymnasiet?)

Det finns många bortglömda ord. Som bara ligger och väntar på att någon ska ta fram dem, damma av dem och använda dem. Jag tycker att det är fint med människor som kämpar för att se till att dessa inte glöms bort. Som Gunnar Sträng, när han sa:
"De finns de som urgerar en limitering av bostadsbyggandet."

Fin-fint, det! Att sedan inte alla förstår är förstås ett litet bakslag. Men å andra sidan: Bästa sättet att förstå ord är väl att höra dem i ett sammanhang?

Nej, jag förordar: Använd så många, långa och ovanliga ord som möjligt! Det är väl kul om man får lära sig något nytt ord emellanåt?