Underhållning kostar för mycket!

Jag älskar film. Det är underbart att gå på biograf, eller att krypa upp soffan hemma med en kopp te och njuta av en bra rulle.

Trots det måste jag säga att jag tycker att det läggs löjligt mycket pengar på film och TV. Hur kan det vara värt 22 miljoner att göra huvudrollen i en film? Det är inte rimligt. 22 miljoner tjänar jag ihop på ca 59 år – och då är jag inte dåligt betald, tycker jag.

Och samma sak gäller sport. Fotbollsspelare köps för fantasisummor. Idrottsmän inom såväl fotboll och hockey som golf och tennis tjänar löjligt mycket pengar och det är verkligen big business.

Jag ifrågasätter inte deras fantastiska förmågor när det gäller att klippa till en boll med en klubba, fot eller racket. Absolut inte! De är jätteduktiga. Jag bara ifrågasätter samhällsnyttan med insatsen.

För i ett samhällsekonomiskt perspektiv måste jag ställa mig lite frågande. Tycker vi verkligen att underhållning är så oerhört viktigt att vi vill lägga så stora pengar på det? Kanske skulle det vara bättre och trevligare att lägga dessa pengar på något mer utvecklande för planeten, som att hejda världssvälten eller få utvecklingsländerna på fötter?

Det är ju du och jag som betalar.
Genom våra TV-licenser och parabolavtal. Genom att köpa de produkter som gör reklam i de här sammanhangen. Givetvis också genom att besöka evenemangen i fråga, men det är nog småpengar i sammanhanget.

Stora företag stöttar olika klubbar och vi konsumenter betalar notan.
Man profilerar sig liksom genom att vara sponsor av en idrottsklubb, gärna i närheten. Det är ett sätt att säga att företaget i fråga är generöst och tänker på sitt ursprung.

För egen del skulle jag gärna se att företag ändrade sitt sponsorskap.
"Vi stöttar landsbygden i Nicaragua."
"En procent av vår vinst går till de fattigaste i Sverige."
"Var med och hjälp oss hjälpa fler fadderbarn!"

Hade inte det varit trevligt?

För även om jag gillar film, så tycker jag att det finns viktigare saker i livet. Tänk om sport och filmvärlden skulle ligga nere i två år, medan alla de pengar som i vanliga fall går dit skulle användas för att rädda vår planet! Det hade varit grejer, det. Och under tiden skulle all sport absolut få fortsätta, men pro bono, så att spelarna spelade gratis, ingen reklam fick finnas och inga rättigheter till matcher och så vidare fick säljas. Alla pengar skulle gå oavkortat till bättre saker. Filmbranschen kunde ligga nere, vilket skulle öppna helt nya möjligheter för independentfilmare. Och annars kan vi se om filmer. Lite repriser dör man inte av. Eller så läser vi böcker och spelar spel!

Nu svor jag i kyrkan, jag vet.
Det är dock orimligt att vi lägger så otroligt mycket pengar på underhållning, när människor dör av svält. På hemmaplan blir fler och fler barn klassade som fattiga, vårt vägnät faller i bitar och vård och omsorg likaså. Hur prioriterar vi?