Vi är så indoktrinerade med att vår sjukvård ska ha svaret på alla våra frågor. Tyvärr har den inte det. Främst beror det på att den är helt inriktad på det fysiska samt att den inte ser människan som en helhet.
En av de största lögnerna är dock recepten som skrivs ut på läkemedel.
Det ordet skulle man inte få använda om piller som alvedon, zoloft och deras kompisar!
De är inte läkemedel – de är symptomdämpande medel. Absolut ingenting blir läkt. I bästa fall känner man inte av att man har ont/är ledsen/mår dåligt under den tid man käkar piller, men om man slutar är det ju samma visa igen.
Ingenting läker av dessa mediciner.
Man bara skär av kopplingen till hjärnan, dvs dämpar de nerver som sänder signalen att något behöver fixas.
Helt galet.
Jag har inte hittat några läkemedel på apoteket. Däremot finns det en hel del mediciner.
Fast nu, när apoteket här har bytt namn till Kronans Droghandel, kanske ett ärligare namn på de här pillerna uppstår. Vad sägs om att byta namn på de här hämmande/blockerande medicinerna från läkemedel till droger?
idag håller jag inte alls med dig. Jag åt zoloft i två år och de fungerade verkligen som LÄKE-medel för mig. Levde i en helt svartvit värld, inte bara bildligt. Minns dagen som igår när jag började se färger igen. Det räddade mig!
SvaraRaderaDäremot så tror jag rent generellt att det finns för många olika mediciner i världen, och då inte bara inom den genren. Och att det är lika viktigt för läkaren eller vem man besöker att se till helheten, både kropp och själ. Inte bara till det kroppsliga.
Du är nog den första jag har hört talas om som har lämnat antidepressiva och känt sig bättre! Däremot finns det många som tycker/tror att de mår bättre med dem och inte törs sluta...
SvaraRaderaSkönt att jag är ett positivt undantag, jag är inte ett dugg rädd för den typen av medicin. För mig är det helt ok att äta medicin resten av livet eller hur lång tid det tar, för den som behöver detta. Ingen skillnad om det rör psykiskt eller fysiskt. Äter ex vis Levaxin, vilket jag aldrig skulle våga sluta med.
SvaraRaderaDäremot tror jag att när det gäller många psykiska problem så behöver man ofta hjälp på andra sätt också för att komma vidare. Men det är något som var och en måste känna in vad som behövs för just dem. Jag har varit utbränd (utmattningsdepression hette det då), men var endast sjukskriven i 3 månader på heltid. För mig var det viktigt att komma igång om så bara några timmar per dag, för att komma tillbaka. Det passar förstås inte alla att göra så, men det funkade för mig. Även om jag behövde någon som körde mig till o från jobbet i Ljungby eftersom jag inte vågade vara ensam än mindre köra själv i början.