Tappad måndagssug

En del måndagar är svåra.
Då ligger hela veckan och världen framför mig.
Tusen saker att göra och ingen att skicka.

Det borde ju vara härligt för en optimist som jag!
Konstigt nog blir jag bara... ynklig. Om jag inte har En Färdig Plan när måndagen kommer, så känns det oöverstigligt. Det är för mycket, för många lösa tåtar, för många idéer, för lite i påsen och för långt till närmsta tall.

Jag börjar på en sak. Känner inget flyt, suckar, lägger undan. Börjar på en annan. Tar emot, måste få svar på det där mailet, ringer i stället – i möte, lägger åt sidan. Går igenom mailen. Många röda flaggor... Suckar. Tänker: Nehej, om jag skulle ta och bokföra i stället, då! Det kan man ju göra när man väntar på bättre tider, tråkigt som det är. Börjar på en tredje, lite roligare, sak. Ägnar en timme åt det men inser sedan att det är bortkastat, fungerar inte. Måste hitta ett nytt spår.

Suck.
Måndagar som denna är jag inte riktigt på G.
Skinnet är en smula obekvämt och jag tycker ingenting känns riktigt roligt.
Min sug är tappad och jag är inte så nöjd med att vara jag.

Så jag sitter och tittar, pular och fixar, börjar och slutar, tänker och planerar, men kommer inte riktigt till skott.

Måndagar är liksom inte dagen för att "bagga" saker, att bli färdig och knyta ihop säcken.

Djup suck. Tittar mig omkring i rummet. Ljust och fint, solen lyser ute. Gå en promenad i stället? Nej, har för mycket att göra. Snart kommer barnen hem och lugnet brister. Reiki? Jo, kanske. Om en stund. Men så lyser jag upp. En dag som denna finns det alltid en räddare och humörhöjare att ta till:

Man kanske skulle ta lite fika?