Min grundinställning till religion är att det är kultur- och tidsanpassade sätt att förklara det som inte kan förklaras. Att hinduismen har en mångfald av gudar, som dessutom är både "onda" och "goda" (ur västerländskt synsätt) beror på indiernas kultur och historia. Naturfolk dyrkar moder jord i olika former, romarrikets övergud var en manlig stridsgud, judendomens enda gud och utvalda folk var precis vad de behövde för att utvandra från Egypten och etablera sig på ett nytt ställe och så vidare.
För mig är det samma samma, fast olika.
Det är samma gudomlighet, samma livsljus, samma oändliga godhet.
Saken är bara den att vi har behövt (och behöver) olika förklaringar i olika tider.
Mänskligheten har gått genom en evolution.
Vi har utvecklats enormt, och de senaste dekaderna otroligt fort.
Därför är det inte konstigt att många av oss finner de gamla religionerna svåra att ta till sig.
Men jag ser religionerna som förberedande.
De har förberett oss för vad som komma skall.
Judendomen banade väg för kristendomen och islam.
Den enda guden, de hårda reglerna för vad som är bra och dåligt, allt för att tydligare sammanfoga oss i ett gemensamt tänkande, oavsett lagar och förordningar i respektive länder.
I hela mitt liv har jag avskytt katolska kyrkan. Jag har ägnat mycket tid åt att fundera på hur i hela fridens dar som Jesus budskap kunde misstolkas så vansinnigt. Nu tror jag att jag börjar förstå... Kristendomens spridning via det romerska riket var givetvis väldigt ändamålsenlig. De romerska krigsherrarna och deras organisationsförmåga (samt stridsteknik) kristnade förstås världen snabbare än något annat. Och när världen var redo för det, bröt sig en mjukare, närmare, protestantisk kyrka fram och fick genomslag. Muslimernas Mohammed fick ett budskap, som för mig låter som ett förtydligande av Jesus budskap. Kanske uppstod det ur en oro över att den tidiga kristna kyrkan var så spretig, vad vet jag.
Vad jag däremot alldeles säkert vet, är att det är dags att frigöra sig från de kulturella och tidsanpassade ramarna. Det är dags att vi slänger bort Gamla testamentet helt, för det är levnadsregler för judar århundraden före Kristus. Det är också dags att vi slutar använda våra heliga skrifter som lag. Oavsett om det är Bibeln eller Koranen, måste vi sluta bokstavstro och i stället tolka andemeningen. Och framför allt är det dags att vi sorterar bort de kulturella tolkningarna, som egentligen inte alls hör ihop med religionerna. Exempelvis har mycket av det vi västerlänningar ogillar hos islam ju inte alls med Koranen att göra, utan är sidoskrifter och kulturellt "tyck". Det är galet och för oss ifrån varandra. Visst får det finnas kulturella skillnader, men att ta Gud som förevändning för att göra på vissa sätt är FEL. Vi borde ta mer ansvar själva, välja vad som verkar rimligt och titta mer på det som förenar!
Då kommer vi att finna att det finns ett sant korn inne i varje religion, som är detsamma. Vi kan då lägga våra meningsskiljaktigheter åt sidan och sluta bråka om småsaker.
Vi är alla ett.
Dags att vi börjar behandla varandra som delar av oss själva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar