onsdag 17 februari 2016

Idrott och kultur

Jag lyssnade på en föreläsare som var forskare i kulturdriven biologi. Hon för (förenklat) ett resonemang om hur kulturen förändrar människans fysiska kropp, dvs biologi. Exempelvis berättade hon om hur vår förmåga att göra upp eld förändrade vår kropp: När vi började äta bearbetad mat behövde vi inte längre samma tarmapparat som tidigare. Den minskades, bäckenet minskades och så hade fysiken förändrats tack vare en kulturell företeelse.

Hon sa något som fastnade som klister i min hjärna.
Människan är den enda varelsen som skapar kultur.
Djur brottas och övar på olika beteenden genom lek, djur ryter och visslar för att kommunicera, men endast människan skapar kultur.

I den tanken stannade jag ett ögonblick.
Då är det ju kulturyttringar som skiljer oss från djuren!

Länge har man drivit teser som att mänskligheten är den enda ras som kan känna empati, som kan tänka i flera steg, som leker. En efter en har dessa teser motbevisats. Djur är kapabla att känna empati inte bara inom rasen, utan med andra typer av djur. Massor av djur, t ex apor, fåglar och bläckfiskar, kan tänka i flera steg. Nästan alla djur leker om de är mätta och trygga.

Men kulturskapande?
Nej, det gör bara människor.

På sätt och vis är det alltså det som evolutionen har medfört. Människan har utvecklats förbi ett djurstadium, för att skapa kultur. Det borde göra kulturen till det högsta målet, den högsta intelligensen och målet med vår tillvaro!

Plötsligt förstod jag varför jag alltid har tyckt att sport är otillfredsställande. Jag tillhör de där som tycker "ge dem en boll var, så slipper de slåss om den" och som har väldigt lite förståelse för att varje dagstidning har 6 sportsidor som refererar vad som har hänt i olika tävlingar. Tävla, förresten, känns så gammalt! Retro, som om den tillhörde en annan samhällsstruktur och utvecklingsnivå.

Sport är i detta resonemang helt enkelt att jämställa med djurens lek.
Det är där vi övar på att springa fort, att vara tekniskt duktiga på att kasta spjut eller dribbla en boll. Att jämföra med lejonungarnas brottningsmatcher och svalungarnas våghalsiga dykningar från boet. Sport handlar om att bygga upp färdigheter som är bra att kunna i överlevnadssammanhang.

Kultur, däremot, är något annat.
Vi dansar inte för att locka till oss en partner.
Jo, det förekommer ju förstås också – men där får vi skilja på pardans, disco och scenisk dans. Pardans och discodans får väl kanske häröras till parningsdanser. Scenisk dans handlar däremot om något annat. Om kommunikation av känslor, intryck, för att skapa förståelse och sammanhang.

Samma gäller bokläsning. Vi läser inte böcker för att bli bättre överlevare, vi läser böcker för att skapa sammanhang. Precis som med musik, konst, film – alla typer av kulturyttringar.

Kanske är det också en förklaring till att dans är lite sämre sett av kultureliten och gemene man än de andra kulturyttringarna. Och mellan olika dansyttringar.
I dansen finns trots allt yttringar som mer är "djuriska" – om vi spetsar till det lite (parningsdanserna jag gav exempel på ovan) och tävlingsinriktade (som sportdansen). För oss som håller på med scenisk dans och dans som uttrycksform, är det bitvis väldigt svårt att se de andra dansformerna som riktig dans. Det finns ju knappt några likheter mellan kasedans på ett danspalats en lördagskväll och koreograferad eller improviserad danskonst...

Med utgångspunkt i det här resonemanget tycker jag att vi gör följande rockad i samhället:
1 Subventionera alla kulturlokaler i stället för idrottslokaler.
2 Gör kulturskolan gratis.
3 Ägna 6-12 sidor i varje dagstidning åt kultur. Sporten får nöja sig med 1 lite då och då. Säg upp alla sportredaktörer, förlita rapporteringen på frivilliga bidrag från allmänheten.
4 Infoga kulturnyheterna i nyhetssändningarna. Förpassa sporten till ett eget program.
5 Sänd helkvällsprogram på bästa sändningstid från operan, filmfestivalen i Cannes, Cullbergbaletten, konstvernissage... Vi fyller tablån raskt!

Å, så många bra idéer jag har! :)
Men nej, jag förstår ju att det inte kommer att hända.
Dock: Visst vore det roligt att se vilket sorts samhälle vi skulle få i stället, om kulturen och bildandet av mening, sammanhang och uttryck fick samma plats som överlevnadslekarna?

1 kommentar:

  1. "ge dem en boll var, så slipper de slåss om den" haha.. vilken höjdar kommentar, inet slår den ska ja med dra nästa gång man hamnar i samspråk med en idrots entusiast...

    SvaraRadera