Det är svårt att kommunicera.
Man kan tro att man gör sig förstådd – men si, ibland misstar man sig!
Ord är svåra. Man har olika värde i orden från person till person. Ord färgas av användningen och de minnen man har kring dem. Ibland förstår vi dem helt olika!
Ta ett ord som sparsam.
I mina öron låter det bra och seriöst. Att man kan hålla i sina pengar, inte slösar bort dem på triviala ting.
I en annans öron låter det mer som snål. Att man är ogin, sitter på sina skatter och inte delar med sig.
Visst är det underligt?
För att inte tala om skriven information. Den som skriver formulerar sig i sitt eget tycke klart och tydligt. De som läser förstår antingen jättebra, eller läser in helt andra saker i texten än det var avsett. Eller så förstår man ingenting.
Jag, som skriver mycket, har fått erfara detta många gånger. De som känner mig, vet att jag är en spjuver, har alltid ett leende i mungipan och gillar både ironi och sarkasm. Människor som jag aldrig har träffat tror kanske att jag är allvarlig, hård och bitter. Det beror ju helt på vad man läser in!
Dessutom tillkommer fler krångligheter när det kommer till kommunikation. Man ska börja från början, inte hoppa över "självklarheter". Man ska tänka på hur den man kommunicerar med är och mår och tänker just i den sekunden. Man ska tänka på ifall det finns störningar i omgivningen (eller internt).
När man tänker på det, är det ett under att någon någonsin förstår någonting.
Kanske är det därför tankeöverföring och tankeläsning känns så attraktivt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar