Jordens undergång

Det är rätt roligt, det där med undergångsförutspåelser.
"Det står i Bibeln att..." säger folk med lite darr på stämbanden.

Ja. För det första tvivlar jag personligen lite på faktakvaliteten i Bibeln, (och i andra religiösa skrifter, må sägas). De är liksom inte skrivna med det motivet, att bära fram ovedersägliga fakta. Bibelns jobb är att måla bilder, beskriva det obeskrivbara – gudomlighet – och visa en livsriktning.

Inte att med datum och år bestämma kometnedslag.

Sedan har vi ju hela grejen med att det är en väldigt gammal och väldigt översatt skrift. Om någon för 2000 år sedan hade klart för sig vilken dag jorden skulle gå under, så är risken överhängande att det datumet skulle förvanskats på vägen. Egentligen kanske det redan var igår...

Men sedan – till det viktigaste:
När jag läser Bibeln, så läser jag något helt annat än undergång.
Eftersom jag helt har snöat in på Mayakalendern, ser ju jag förutspåelserna lite annorlunda...

Nu går vi in i ett högre medvetande, enligt Mayakalendern. All evolution, all utveckling hittills, har varit för att föra oss fram till idag. Människan är nu tillräckligt utvecklad för att gå vidare i gudomligheten, se ljuset i sig själv och andra. Vi går nu in i en helt ny fas, som kommer att betyda insikt, hjärta och hjärna i harmoni och samklang med universum.

Så när jag läser i Bibeln att det i morgon är dags för Hänryckningen, så tycker jag att det känns helt rätt. Det handlar ju om att Jesus ska återvända, att vi alla ska känna hans närhet och bli ett.

Jag är inte kristen, så jag förstår inte varför man tror att det måste innebära att alla ska dö. För mig känns det troligare att vi faktiskt lär oss leva i ljuset!
Det skulle ju faktiskt kunna vara samma sak... Eller?

Men i Mayakalendern räknar de lite annorlunda. 9/3 började den här fasen. Och ärligt talat har jag mer förtroende för deras räknesystem, eftersom det har visat sig vara väldigt ackurat tidigare.

Så i morgon är jag ganska säker på att vi inte behöver vara oroliga. Inte mer än idag, i alla fall.

Den tilltagande oro många av oss redan känner sedan ett ungefärligt halvår tillbaka, beror på att allting förändras snabbt och att det nya redan knackar på dörren. Vi börjar ifrågasätta våra liv, våra samhällen, vår plats på jorden. Det är helt i sin ordning – det är dags att tänka om!. Vi kanske ska se mer på helheten, på vår gemenskap med allt levande och ändra våra livsvägar. Samklang i stället för dissonans.

Jag tror fullt och fast på att vi som lever nu är med om en av de häftigaste förändringarna någonsin! Och det är så roligt och coolt att allt händer så snabbt. Har vi tur, så kommer vi verkligen att få vara med om detta nya inom vår livstid!