Bröllopslåtar

Först måste jag erkänna en sak:
Jag avskyr ballader.
Jo, det finns faktiskt kvinnor som inte gillar dem och jag är en av dessa.

Det är liksom för smetigt och smörigt och utstuderat. Ungefär som honung i för stora mängder. Jag mår lite illa och blir rastlös.

Med det som bakgrund kan du läsa vidare...


Jag undrar hur folk tänker när de väljer bröllopslåtar. Det är - förhoppningsvis - en av de viktigaste dagarna i ens liv. Man står där och lovar en annan person att älska dem oavsett vad som händer. Det är stort. Ett bröllop är verkligen en högtidsstund, en milstolpe i livet. Jag är inte någon bridezilla, som bitchar över nagellack och slöjans längd, nej de där yttre detaljerna tycker jag kan vara. Men innehållet i vigseln (och festens utformning, men det tar vi en annan dag) tycker jag är av stor vikt.

Bröllopslöftena är viktiga. Oavsett om man skriver egna eller använder de färdiga, måste man mena det man säger. Det måste kännas sant.

Predikan är viktig. Vad prästen säger måste gå i linje med hur de som gifter sig tycker.

Och vilka stycken musik som spelas är viktigt. Texterna, stämningen, vem som sjunger, om man har minnen till just den sången - allt spelar givetvis in när man väljer. Därför tycker jag att det är så oerhört märkligt hur populära vissa låtar är.

Det finns ju FINA klassiker, alltså sådana som många väljer. "Kärleken förde oss samman" är ju kanonfin. Den hade jag lätt kunnat välja själv, om den hade passat för makens och min relation.

Men så finns de där andra. Förfärliga låtar, enligt mitt tycke. Första exemplet:
"Aldrig ska jag sluta älska dig". Alltså, allvarligt? Har folk inte fattat att den är en parodi, en pastisch på patetiska dansbandsballader? VAKNA! Den driver med allt - det är för tusan Gardell som har skrivit den. I hela versen gör sångaren ner sig själv. Hon (eller han) är inte värda vatten, medan den hon/han älskar är oerhört fin. (Eller MEDANS som det är skrivet i texten, för att med grammatiskt fel ytterligare understryka dansbandstexternas låga kvalitet?) Värst är förstås refrängen:
Aldrig ska jag sluta älska dig
du är allt jag har och allt jag ber om
hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig
att du är där för mig som jag är där för dig
ge inte upp
Ge inte upp. Det är hysteriskt roligt! Vilken slutkläm! Så fruktansvärt töntigt och trött och patetiskt. En rolig text, Gardell, verkligen! Men VEM väljer den till sitt bröllop????

En annan personlig hatlåt är "Det vackraste". Texten är egentligen helt ok. Problemet där är i stället sångerskan och produktionen. Det blir bara för mycket. Som gräddtårta med extra florsocker, marshmallows och godisbitar som man får dricka BOB's blandsaft med sockerbitar i till. Det går inte. Jag orkar inte. Jag får panik. Barbie i prinsesslandet, liksom. Ska man lyckas med den, måste den omarbetas massor. En skrovlig, hes mansröst, en torr gitarr, stillsamt. Eller kanske opera. Jag vet inte - för mig är den bara körd. (När jag drev dansskola stod jag ut exakt en månad av "Det vackraste" som avslappningslåt på alla lektioner. Sedan införde jag straffavgift: Den som spelade låtjäveln fick 25 kr avdrag på lönen.)

Så finns det en till riktig rysare: "Du är min man".
HUR kan någon lyssna på den skiten, rent ut sagt? Jag blir alldeles upprörd när jag tänker på att en av Sveriges bästa sångerskor och en av våra bästa låtskrivare väljer att göra dynga. Jag vet inte om det är en parodi. Det skulle mycket väl kunna vara det. Återigen är det självnedvärdering och extremt låg lyrisk nivå som gäller:
Du är min man
och jag vet du gör så gott du kan
Fast du inte tycker att du räcker till
Men du får tycka vad du vill
Jag älskar dig
Och jag ber du måste tro på mig
Det betyder allt att vi två har varann
Du är min man
Och dessutom i den förpackningen... Smetig dansbandsproduktion. Jag dör lite grann.

Och jag VET att folk tycker olika. Det vore spännande att höra hur någon som gillar de här låtarna tänker – och vad de hör. För de måste definitivt höra något annat än jag!

Ibland tror jag dock att folk inte riktigt har tänkt. De kanske inte har lyssnat så värst mycket på texten, eller låtit sig svepas med av dess känsla. De kanske bara läser låttiteln och tycker att "den måste väl passa bra".

Jag hoppas på det.