Jag läste i tidningen om mellanstadiebarn som sminkar sig. Nu kommer jag inte ihåg de exakta siffrorna, men det var något i stil med 3 av 10 tjejer i fyran sminkar sig varje dag till skolan.
Och jag lyfte ögonbrynen och tänkte: Men vad gör det?
Är det ens ett problem?
Läste vidare och insåg att personerna som gjort undersökningen satte smink i samband med sex. Va?!
Jo, de menade att det var en sexualisering av barn som låg till grund för att flickorna vill ha mascara på sig.
Nä, nu är jag inte med.
Inte har smink med sex att göra!
Att sminka sig kan ju lika gärna handla om att man vill vara fin, att det är roligt att måla, att man vill vara stor.
Möjligtvis kan man ha åsikter om det. Lite synd är det ju att tioåriga barn vill vara tonåringar eller vuxna, eller att de inte tycker att de är fina nog när de är naturliga. Men att få det till att det är en sexuell handling är väl ändå att dra lite stora växlar på något?
Jag sminkade mig när jag var 10. Johodå, fast jag var uppvuxen i proggiga 70-talet. Jag älskade att måla ögonskugga och mascara och kände mig extra fin. Men egentligen var det nog roligast att måla. Precis som jag älskade att måla teckningar och lerskulpturer, var det roligt att måla mig själv.
Smink på barn behöver inte vara konstigare än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar