Gifter och vattenrening

Långt upp i vuxen ålder hade jag en väldig tro på våra svenska avloppsverk.

Jag hade minsann varit på studiebesök vid Muskan i Ösmo, sett hur bajset och toapappret rensades bort och förmultnades, sett de stora bassängerna där vattnet vilade och filtrerades för att så småningom komma ut i sjön igen.

I min enfald trodde jag att man faktiskt renade vattnet från alla oönskade preparat.
Så är icke fallet.

Alla miljögifter vi använder åker tillbaka ut i sjön.
Alla kemikalier vi kör runt i badkar, i diskmaskiner, i tvättmaskiner, i biltvättar åker tillbaka ut i sjön.
Alla mediciner vi äter och kissar ut (eller spolar ner) åker tillbaka ut i sjön.

För dessa ämnen kan vi inte rena.
Så de går ut i sjöar, via bäckar och ut i havet.
Där lagras det, för det kommer inte vidare.
Fiskarna lagrar det i sina levrar och fettvävnader.

Därför är Östersjön en av världens smutsigaste innanhav.
Det är också anledningen till att vi inte längre kan äta fiskleverolja (fisklever är för giftig numera).
Detta är också anledningen till att sill och strömming från Östersjön inte längre klassas som tjänligt som människoföda.
Och det är detta som gör att fiskarna blir tvekönade och infertila (hormonpreparat som p-piller och östrogen i havet).

Vi har en tendens att skylla på Polen, Estland, Lettland, Ryssland – ja, alla de där andra kring Östersjön. Och visst är det sant att det saknas kunskap och förbud mot läskiga kemikalier i många andra länder, men vi får nog ta på oss stor del av bördan i Sverige också! Vi har den längsta kusten mot Östersjön. På 60- och 70-talen sprejade vi glatt våra marker med PCB, DDT och annat skit. (I all okunskap.) I Sverige har vi en brandlagstiftning som gör att alla offentliga miljöer måste ha flamskyddsmedel i alla textilier. Flamskyddsmedlen är OERHÖRT giftiga och går varken att bryta ner eller rena. Östersjöns fiskar har uppmätbara halter av flamskyddsmedel i sig.

Jag önskar att alla människor kunde tänka till.
Bara använda rena produkter, sådant som inte förstör miljön.

Här är min enkla regel:
Om jag inte vill smörja det på min hud eller äta det, ska jag inte använda det till något annat.

Därför städar jag med såpa, citron/citronsyra, ättika. Jag sprutar ogräs med ättika (om jag inte bara kan dra upp det). Tvättar bara med tvättsåpa, men ska inhandla tvättnötter som är ännu mer miljövänligt. Jag rengör grillgaller med en bra stålullsboll, oljar in köksbänkarna med rapsolja och häller olivolja i badvattnet.

Det går hur bra som helst!
Och det är billigt också...