Sol!

Jag är totalt solberoende.
Det finns någon sorts direktkoppling mellan det fina, gula solljuset och mitt må bra-centra i hjärnan. Några strålar bara, så har jag ett leende på läpparna.

Avsaknad av sol är lika med betydligt sämre humör.
Då får jag peppa mig själv och kanske muta mig.
Med en kaka eller två.
Annars finns risk för att jag blir sur och tråkig.

Men sol...
Finns det något bättre?
Att sitta mot en husvägg i mars och låta solen värma fram fräknar på näsan?
Eller köra bil i vårsolens sken på väg till påskfirande?
En solig sommardag med bad – aaaahhh!
Eller en vindstilla höstdag då solen får träden att brinna.
Pulkaåkning då snön glittrar som diamanter och himlen är så blå att det gör ont i själen.

JAG ÄLSKAR SOL!
Det är en av anledningarna att jag gör slag i saken och flyttar till Sveriges solsäkraste område: Gotland. Ja, det finns väl ytterligare en och annan anledning, som att det är en magisk ö, att kulturhistoria genomsyrar allt, att all mat och dryck smakar bättre där, att det är otroligt vackert och att själen landar inuti när man är där.

Men solen är också viktig.
För mitt liv blir så mycket lättare att leva när solen lyser.
Kanske går min kropps energi på solceller?