"Sprid ut granolan på en bakplåtspappersklädd plåt."
Stopp lite... Varför då? Det är en helt torr müsli! Varför ska jag lägga den på bakplåtspapper? Jag testar utan. Och tänk, det gick utmärkt. Visserligen fick jag diska plåten, men det tog exakt 2 minuter inklusive torkningen.
Jag tänker att det är en nutidsmarkering.
Man använder bakplåtspapper för att slippa diska.
Det kostar ju ändå så lite! Ett ark bakplåtspapper.
Och det är ju skönt att bara kunna lägga undan plåten efteråt.
Mm.
Å andra sidan kan man tänka att 5 miljoner hushåll som använder bakplåtspapper i onödan någon gång i månaden, blir ganska många ark... Och kanske några träd i slutänden. För vad? För att spara 2 minuters arbete?
Det är faktiskt helgalet.
Vi köper, sliter och slänger som aldrig förr.
Eller egentligen: Numera sliter vi inte ens.
Vi slänger ändå.
Vem lagar strumpor idag?
Jo, jag gör ju det, men jag tror att jag är rätt ensam.
Det är mest för att jag är så pipplig med kvalitet, så att när jag väl har hittat ett par bra strumpor, så vill jag inte skiljas från dem förrän det är absolut nödvändigt. Ett litet hål – det fixar man ju på några minuter. Jag lagar faktiskt barnens kläder, till och med ytterkläderna. Johodå. För jag tycker att det är slöseri att köpa nytt, bara för att en söm har spruckit.
På tippen är man tvungen att slå sönder saker.
Ingenting som är helt eller användbart får läggas i containrarna.
Nä, för då kommer det folk och hämtar dessa saker.
Och då blir det stökigt.
Därför slår vi sönder hela saker, så att inget finns att återanvända.
När ett äpple har en fläck, slängs hela äpplet.
Man sparar inte rester längre, utan slänger flera kilon mat varje år per hushåll.
Faktiskt slänger man råvaror som inte ens är tillagade!
Detta för att datumet har gått ut innan man hann tillreda dem.
I denna vansinneskonsumtion gör det mig så himla glad att samla grönsaksavfallet i en liten hink. Denna töms i komposten nere vid uthuset. Där tillverkas (utan någon insats från mitt håll) underbar matjord! KRAV-matjord, eftersom det bara är KRAV-avfall som hamnar där. Fantastiskt. När jag slänger ner äggskal, krossar jag dem och tänker "där fick jorden lite kalcium!". Om små pumpafrön slinker ner tänker jag "kanske växer någon pumpa upp sedan, eller så fick jorden en vitaminboost". Det är så härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar