fredag 4 februari 2011

Hur jobbar man?

Jag har liksom aldrig riktigt lärt mig hur man jobbar. Alltså, när man jobbar NORMALT.

Efter min senaste labrovinkel i en stor organisation, har jag förstått att det inte går till som jag trodde.

Eftersom jag nästan bara har varit egen företagare under mitt yrkesverksamma liv, har jag ingenting att jämföra med. Min bild av hur man jobbar är tydligen lite skev...

För det första jobbar jag alltid så fort jag kan.
Det finns ju ingen anledning att dra på det! Ju fortare det kommer ur händerna, desto bättre. Den enda gränsen som finns är att det ska vara rätt när det lämnar mig. Inte fort och fel - fort och rätt.
Princip: Det växer ingen mossa på rullande stenar.

För det andra hittar jag ständigt på nya saker.
Det finns alltid saker att göra. Om inte annat kan man städa skåpen i köket eller sortera mailboxen. Jag brukar också ha ett fack med "att ta tag i någon dag"-saker. Den brukar innehålla spännande saker! Annars kan man ju måla om den där tråkiga väggen. Att inte ha något att göra förstår jag inte.
Princip: Man har så roligt man gör sig.

För det tredje vill jag alltid utveckla och utvecklas.
Det är ju så man överlever! Man måste hitta nya marknader, nya nischer, nya infallsvinklar. Och man måste ständigt utvärdera det man redan gör och har, så att man vet att allt fungerar optimalt.
Princip: Man lär så länge man lever.

I arbetslivet verkar det finnas många som både maskar, är sysslolösa och inte bryr sig alls. Det tycker jag är obegripligt. Jobbar man kanske med fel saker då? Vad värre är: De HATAR såna som jag. Huvvaligen så impopulär man blir... Eller som en arbetskompis sa en gång: "Du får alla oss andra att se dåliga ut."

Ha!
Det tycker jag är hysteriskt!
Dels att känna så, dels att erkänna det.

Så jag kan konstatera följande: Jag behöver gå en kurs.
"Hur man jobbar på vanliga arbetsplatser – tempo, takt och ton" kan den heta.

Eller så fortsätter jag att vara egen företagare, för då får jag göra som jag vill...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar