Trötthet

Det finns olika former av trötthet.

Skönt trött blir man av motion. Svettig, lyckligt endorfinrusande, trötthet med pulserande muskler. Mysig, mjuk kvällströtthet, som gör att man gosar in sig under täcket i sängen och bara somnar, utan väntan. Det här är varianter på den fysiska tröttheten, den som säger att kroppen är nöjd och behöver ta igen sig.

Ibland kan man också känna en psykisk trötthet, som gör att hjärnan känns full av ludd. Det är svårt att följa tankekedjor, att hålla saker i minnet och att förstå saker. Då brukar vi skaka på huvudet och acceptera: Det är dags att vila.

Men sedan finns den där ledsna tröttheten, som gör ont i själen: Den emotionella tröttheten. Det är en trötthet som går långt utöver den fysiska kroppen, som skaver i hjärtat och lägger dimslöjor över tankarna. Det är den ensamma tröttheten, övergivenheten, hopplösheten. Den tröttheten är farlig, och behöver tas på allvar. Då är det dags att vidta åtgärder. Antingen handlar det om att vila, att ställa om livssituationen eller så behöver man få hjälp.

Ännu värre är den trötthet som går än djupare. Den värker inuti skelettet, den är förlamande, den övermannar alla fysiska behov, alla psykiska idéer, den är starkare än alla känslor. Jag pratar om den andliga tröttheten, den som släcker gnistan och lusten och kärleken. Andligt trötta är vi när vi inte vet vårt mål eller vår mening, när vi känner oss betydelselösa. Den andliga tröttheten är farlig; då brinner livslågan svagt. Närmre döden än så är vi sällan.

Om du känner igen dig (eller någon du känner) i den andliga tröttheten: Ropa på hjälp! Leta efter alla livlinor du kan hitta och försök få tag i dem.

Vi kan klara oss med fysisk utmattning länge.
Den psykiska utmattningen begränsar oss visserligen stort, men den är lätt att bära.
Den emotionella utmattningen är svår och tung och sätter spår i kroppen (ofta i form av smärta), men den går att överleva - om man vänder skutan.
Men den andliga tröttheten är förödande. Den är opålitlig. Eftersom den tar över hela organismen, kan farliga saker hända väldigt fort. När en människa upplever andlig trötthet, är hon farligt nära gränsen till döden i varje minut.

Den andligt trötte behöver hjälp.
Skaka om den andligt trötte, kasta honom eller henne i kall snö eller ett varmt bad. Ta hand om, älska och locka tillbaka livslågan, på alla sätt du kan komma på.
Kom ihåg att när den andliga tröttheten får tillräckligt utrymme, finns ingen återvändo.