måndag 23 januari 2012

Gladiatorerna

När Gladiatorerna gick förra svängen, visste jag inte vad det var. Jag jobbade alltid kvällstid, så det programmet hade jag aldrig sett. När jag sedan fick se något program, blev jag i första hand upprörd.

En god programidé som förfulades av en massa taskspel, tyckte jag.
De redan så överlägsna gladiatorerna tog till vilka tjuvknep som helst för att sänka utmanarna.
Fruktansvärt dåliga förlorare.

Och jag stängde av TV:n.

Inför nypremiären vad jag ändå lite förhoppningsfull. Kanske är det bättre nu, kanske finns det lite mer sportsmannaskap i världen? Tyvärr blev jag besviken.

Fortfarande är gladiatorerna mycket tyngre och mycket längre än utmanarna. Dessutom har de (givetvis) kunnat öva på alla moment, så de är tekniskt vassare. Ofta har de en lättare uppgift (springa efter utmanarna, som både ska springa och slänga bollar i korgar t ex).

Och ändå kan de inte köra ärligt spel!
Det åker armbågar in i revben, det sparkas smalben på nyckelben, det dras i öron...

Jag blir så ARG!
Och det här sänds på familjetid?
Mina barn tittade på första programmet och blev helt förskräckta. "Men vad gjorde de nu? Men varför gör de så? Men det var ju ORÄTTVIST!" Jag kan säga en sak: De tittar helst inte på det igen. Och lika glad för det är jag.

Men samtidigt blir jag lite ledsen för mänskligheten.
Har vi inte kommit längre än att vi ser orättvis kamp som underhållning?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar