tisdag 7 juni 2011

En chef utan pärlörhängen

Varför ser så många chefer likadana ut?
Finkostymer och blus+dräkt och en viss air verkar vara norm.
Det handlar om att se lite "dyr" ut och lite förmer, tycker jag mig kunna ana.

Personligen har jag här ett litet karriärsproblem: Jag är en chefstyp som inte passar in i chefsmallen. När de frågade mig på dagis vad jag skulle bli när jag blev stor, sa jag "chef". Har jobbat som ledare sedan jag var 22 år (nja, som dansledare sedan jag var 12) och hamnar liksom lätt i den rollen i alla situationer.

Men en typisk kvinnlig chef i affärslivet ska ha dräkt, slät page och pärlörhängen. Inte min grej.

Jag är också det som förr i tiden kallades "intellektuell". Påläst, bildad, kulturintresserad, analyserande teoretiker. Men jag ser inte riktigt sådan ut... Dessutom har jag jobbat inom kreativa yrken i tjugo år. Och så bor jag på landet och vill ha tid till mina barn och själslig utveckling.
Det rimmar liksom inte.

Men jag tycker att det gör det!
Visst kan man vara chef på deltid. Och visst kan jag chefa utan pärlörhängen. Alldeles utmärkt kan jag det. För att sedan åka hem vid 16 och laga riktig mat till mina barn, odla lite morötter i landet och bli lortig om fötterna.

För mig är det ingen motsättning. Och jag förstår inte riktigt varför man ska uppföra sig som om man är lite "finare" bara för att man är chef. Att chefa är ett jobb, ingenting annat. Den som är en bra chef är en sorts hantverkare: Man har en uppgift att göra som är väldigt hands on. Människor ska ledas, och det innebär kommunikation och äkta möten och lyssna och peka med hela handen. Inget fjoll där, inte. Givetvis är det också planering och visioner och målsättningar, men i vardagen är det faktiskt rätt jordnära.

Jag skulle önska att det fanns plats för olika typer i ledarskapspositioner i Sverige. Tror det skulle bli roligare då. Till viss del finns de annorlunda ledarna redan idag: Det är entreprenörerna. Som egen företagare får man vara precis så egen som man är – och ofta är det företagets styrka! Men så fort företaget blir lite större, eller säljs eller kommer en bit ifrån det där entreprenöriella, så försvinner denna kunskap om olikheter. Kvar finns bara pärlörhängen och finkostymer. Konstigt...

När nya moderaterna skulle bildas, gick man ut väldigt tydligt och sa att finkostymer och dräkt med pärlhalsband inte längre var godkänt. Det hörde inte ihop med den nya imagen. Det tycker jag är roligt! Hoppas att det sprider sig ut i affärslivet också!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar