En av mina favoritjulsånger är "Stilla natt".
Idag fick jag lära mig att jag har en mus att tacka för den.
Julafton 1818 i Obendorf bei Salzburg, när prästen och kantorn skulle förbereda kvällens gudstjänst, visade det sig att en mus hade bitit ett hål på kyrkoorgelns bälg. Det gick alltså inte att använda orgeln alls.
Kantorn, Franz Gruber, tonsatte då kvick prästens Joseph Mohrs dikt. Han ackompanjerade sedan barnkörens framförande på gitarr, därav det lite sparsamma kompet som gör hela julsången så extra vacker.
Av detta lär vi oss följande:
- Ibland kan en "katastrof" vara grogrunden för kreativitet och utveckling
- Positivt tänkande och samarbete kan ge fantastiska resultat
samt
- Varje liv, varje varelese – även en liten mus – fyller en roll i det stora skådespel vi kallar livet och universum
Och att påminnelser av detta går att finna överallt.
Till exempel i Stilla natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar