tisdag 30 augusti 2011

Afganistan

Så länge jag minns har jag hört nyhetsreportage om krig i Afganistan.
Brunbrända berg utan vegetation, dalgångar med sten och åter sten, folk i beiga kläder med turbaner med automatvapen – det har alltid sett likadant ut.

Jag har ingen aning om varför de krigar hela tiden.
Någonstans i min ungdom minns jag demonstrationsropen "Sovjet ut ur Afganistan" och på sistone har det varit USA som varit och härjat, men mellan (och före) känns det oklart.

Min upplevelse är i alla fall att det ALLTID har krigats där.

Bara en stilla fråga:
Varför slåss man om det där eländiga landet?
Vem fasen vill ha sönderbrända berg och steniga dalgångar?
Och dessutom ett aggressivt, inbandagerat folk som skjuter på allt som rör sig?

Jag förstår inte.
Den biten berörs inte i nyhetsreportagen.

Varmt, jättekallt, kargt, blåsigt och dammigt.
Inte direkt som klippt ur en reklambroschyr.

Nä.
Det måste ju finnas något annat som lockar och drar.
Olja, diamanter, guld, koppar, kisel eller aluminium – ekonomisk vinning. Hm... När de stora drakarna klampar in brukar det ligga pengar bakom.
Eller är det bara "the place that I call home" för många olika människor som inte kan samsas?

Och jag vet verkligen inte vad.
För mig är Afganistan verkligen inte drömstället.
Det ser så hopplöst och tröstlöst ut.
Så där så att man tycker synd om dem som bor där.
Tänk att slåss så mycket för blåsande sand och spetsiga klippor!

Nä, jag blir öm i hjärtat. Släpp bössorna och kom hit, till Sverige! Här har vi gräs och träd så det räcker till alla!

5 kommentarer:

  1. Jag tror att det är vägen till oljan som är den verkliga anledningen, Afganistan ligger lite mittemellan västvärlden och all oljan i asien...

    SvaraRadera
  2. Och allt jag kan tänka på är en sketch från 80-talet (Helt Apropå-gänget, tror jag):

    Reklam för en rulle film med AFGA's logga, typ:
    "AGFAnistan. Filmet som kommit för att stanna" (med rysk brytning).

    SvaraRadera
  3. Har du sett (eller lästa) "flyga drake"? Det är en så oerhört vacker film som ger oss en historia kring Afghanistan av de som faktiskt lever där och deras perspektiv. Jag kan förstå att man älskar sitt land hur kargt det än kan vara. Ännu mer efter att ha sett filmen.

    Nu är ju talibanerna det stora problemet och det är sorgligt att folk inte skall kunna leva fria liv pga religiösa idéer som sharialagar.

    Kul och intressant att du har så många tankar kring olika ting.

    Kram,
    A

    SvaraRadera
  4. Jag har läst boken. Tyckte att den var förfärligt sorglig och eländig! Dessa stackars barns levnadsöden med övergrepp och förtvivlan.

    Filmen kanske är vackrare?

    Klart man kan älska det karga också. Fast det verkar så svårt... I andra delar av världen bara växer det och gror, vatten finns i överflöd och allt är så tillgängligt.

    Min missriktade ömhet handlar väl mer om att fler ska få dela den generositeten. :)

    SvaraRadera
  5. Filmen är också oerhört sorglig...menar mer att det finns vackert även i det eländiga. Ögonblick som betyder något och jag tycker det är hoppfullt. Hopp är vackert tycker jag. Jag önskar att de som känner att de hör hemma i och helst vill bo där de är födda fick chans att göra det.

    Jag vet inte riktigt vad du menar med missriktad ömhet? ;-) Det är ju fint att du önskar gott för människor;-)

    Om bara alla kunde få lov att leva sina liv som de vill! Och då syftar jag på talibanernas, till synes, outtröttliga kamp för att styra människor...

    SvaraRadera