Det började med att jag förkovrade mig i nummerologi. Då förstod jag hur oerhört viktigt vårt namn är. Datumet vi föds är förstås det allra tyngsta (nummerologins system sammanfaller med solteckensystemet), men namnet spelar stor roll.
Namnet är (ofta) det som definierar dig.
Du hör det ofta – speciellt under uppväxten – och du använder det för att presentera dig, tala om vem du är.
Hur det låter, påverkar dig förstås.
Folk som inte trivs med sitt namn, skaffar sig ofta smeknamn. Kristina blir Kicki, Margareta blir Maggan, Stefan blir Steffe – och med det blir det helt nya ljud. På så vis kan man ändra sitt levnadsöde...
När vi i Sverige gifter oss, är det vanligast att kvinnan lämnar sitt gamla namn och tar mannens namn. Fortfarande är det så. Det är en märklig sedvänja! Väldigt patriarkalt: Nu ska du inte längre bära din fars namn, utan tillhör din nya make. Jag gillar't inte.
När jag gifte mig med min dyre make, tog vi gemensamt ett helt nytt namn. Ja, formellt hade han hetat namnet i två veckor innan jag fick det, för det sparade vi 1200 kr på. Idén var dock klar: Vi skulle börja det nya med ett nytt namn. Ingen av oss kände väl för att slåss för "släktnamnet", utan ville ha en tydlig omstart.
Och det blev det!
Hejjon fejjon, vilken omstart.
Allt förändrades.
Den gamla Karin Johnson, koreograf och regissör, känns som en annan person. Idag finns hon inte längre.
Den nya Karin Leoson, hälsocoach och terapeut, är den jag är nu. Hon har diffusa känslor kring den andra...
Allt beror givetvis inte på ett namnbyte. Det var helt enkelt dags att förändras. Men jag tror verkligen att det nya namnet hjälpte till! Extra skönt att börja om med helt nya förutsättningar.
Så när folk vill byta namn, oavsett till vad, så ska man inte krångla till det tycker jag. Egentligen tycker jag att en tre-fyra namn borde en normal människa kunna gå igenom i ett liv! Det borde helt enkelt inte vara en så stor sak.
Byt namn och förändra ditt liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar