Vissa dagar är himlen nära.
Då andas jag fritt, ser långt och känner mig fri.
Det är som en ovanlig klarhet har blåst in i min kropp, väckt varje cell och rensat ut alla tvivel, alla dimmiga tankar.
Jag hör till.
Jag fyller min plats på jorden.
Jag älskar och livet är.
Det är en förunderligt skön känsla.
Sådana dagar vill jag trycka på paus och uppleva länge.
Eller konservera i en burk att ta fram vid behov och andas in.
Min målsättning måste vara att få till ett liv, där nästan varje dag är sådan.
Vilket liv det vore... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar