söndag 20 november 2011

Miljökatastrof

Igår såg jag ännu en katastroffilm: Den röda planeten. Ja, det var en variant av samma handling som vanligt. Jorden var på väg att bli totalt obeboelig och man skulle försöka kolonisera Mars.

Det slog mig att miljökatastroffilmerna har blivit allt fler. En del handlar om vulkanutbrott, andra om jättevågor, ytterligare någon om meteoriter och en hel hoper om miljöförstöring.

Det här är helt klart något som vi oroar oss för.
Så varför tar vi inte denna oro på allvar?

Hur kan det komma sig att vi gör filmer för många hundra miljoner om fenomenet, men vi kan inte ens komma överens om utsläppsgränser?

Helt absurt, egentligen.
Och svaret ligger förstås i kortsiktigt ekonomiskt tänkande.
Där pengarna går in, går vettet ut.

Newsflash till alla som vill göra pengar på vad det än vara månde - kolkraft, tillverkning av produkter, jordbruksvaror:
Jorden är ett slutet system. What goes around, comes around. Sköter vi inte om vår planet, kommer det att bita oss i rumpan.

Och när jorden inte längre går att bruka, när världshaven är för smutsiga för att fiska ur, när koldioxidhalten gör det svårt att andas, då kan ni ju sitta där med era pengar. Går de att äta? Nej. Möjligen elda med för att hålla värmen.

Vi i Sverige tror att vi står över miljöboveriet, men det är minsann inte sant. Att sopsortera räcker liksom inte i det stora hela. Vi äter för mycket mediciner och hormonpreparat, som går ut via urin i våra vatten. Vi använder material behandlade med flamskyddsmedel. Vi överutnyttjar våra resurser genom att köpa på tok för mycket saker, mat och resor. Vi slänger kopiösa mängder mat, både i hemmen, i affärerna och hos producenterna. Vi gör miljöbovshandlingar varje vecka; använder sköljmedel i tvätten, köper jätteräkor, köper vaxad frotté till våra småbarn och leksaker med fortplantningsstörande ämnen i.

Och vi tror att vi gör bra.
För om det var farligt, skulle ju någon säga åt oss?

Nix.
Det får vi ta eget ansvar för.
För där det finns vinstintresse, får miljökraven stryka på foten.
Där pengarna går in går vettet ut.
Tur då, att miljökatastroffilmerna drar in pengar, så att någon i alla fall lyfter problemen!

2 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag har skickat en Award till dig, tycker att flera som jag känner borde läsa din blogg, som är tänkvärd, även om jag inte alltid håller med;-)

    //Ulle

    SvaraRadera
  2. Åh - tack! Jag vet inte vad en Award är - så lost är jag :) - men jag tackar ödmjukast för berömmet!

    Nej, hålla med behöver man ju inte. Vi är olika, det är ju hela charmen med mänskligheten!

    SvaraRadera