Hur många mediciner är tänkta att bota?
Och hur många är symptomdämpande, dvs stänger av signalen?
Det är fyra år sedan jag tog smärtstillande. Det var två bufen (tror jag att de hette) när jag hade opererat tänderna. Då kunde jag inte köra hem, huvudet höll på att explodera. Och någon hade stoppat in två tennisbollar i min nedre käke.
Jag tycker att det är läskiga preparat.
Tänk så man lurar kroppen!
Den signalerar att det är något som är fel, och vi stänger av ljudet.
Det är väl ok om man vet vad som är fel och det inte är något att göra åt saken. (Som vid min tandoperation.) Samt om det är något övergående.
Men i övrigt?
Nej, inte ok för mig.
Eller som jag sa till min reumatiker-doktor:
– Jag kan inte döda min kropp lite varje dag i resten av mitt liv.
Det som oroar mig är att det ses som helt normalt att stoppa i sig medicin. Eller droger, som det väl heter nu. Kronans Droghandel – de säljer väl droger? En drog om dagen håller doktorn borta?
Nej, jag vägrar. Här stoppas inte i några kemikalier som stör den fina balansen i min fantastiska kropp!
Och dessutom tycker jag att drogerna/medicinerna är otillräckligt kollade. De är väldigt väl testade på unga män i 18-årsåldern (värnpliktiga), men vet du vad? Jag är inte en sådan. Och en sak vet jag helt säkert: Ingen som är precis som jag, med min medicinska historia och min uppsättning sjukdomar och genetiska förutsättningar har varit med i studien. Detta eftersom det bara finns jag som är precis som jag. Och jag har inte varit med.
Tyvärr skulle det aldrig hända. Egentligen är det väl precis vad de skulle behöva i sina kliniska studier av läkemedel: Någon som fungerar helt annorlunda. Grejen är bara att jag antagligen skulle bli dödssjuk, tappa tårna, råka ut för hjärtkrympning och bli blind. Och då skulle de säga "nämen OJ, det hade vi inte väntat oss".
Kruxet är bara att jag är lite för förtjust i min lekamen för att leka labbråtta.
Så det får nog vara.
Och därför håller jag mig borta från alla former av mediciner så länge det går.
jag tror i och för sig inte att all medicin är av ondo, men visst ska man vara restrektiv.
SvaraRaderaHåller med Ulla. En del människor behöver verkligen sin medicin, de får ett drägligt liv med hjälp av dem. Vissa sjukdomar är svårt att leva med, vissa sjukdomar står man helt enkelt inte ut med utan lindring. En del sjukdomar är farliga att inte medicinera för ( hjärtproblem, diabetes etc.)
SvaraRaderaNarturligtvis ska man vara restrektiv, men somliga har faktiskt inget val.
Absolut!
SvaraRaderaMen jag tror också att man kan göra väldigt mycket på annan väg. T ex vet jag att omega 3 är jättebra som blodförtunnande och för all reumatisk värk. Och D-vitamin, omega 3 och multivitamin- och mineraltillskott gör underverk för depressioner.
Och jag personligen vägrar att tro att kemikalier är den bästa lösningen! Min naturliga kropp har varit i perfekt balans en gång i tiden. Den kan bli det igen, om den får rätt förutsättningar! Alla reparationshandböcker finns inuti cellkärnorna...
Att läkemedel inte är testade på andra än värnpliktiga män är fel. Plain and simple. I snitt råder det ungefärlig jämvikt mellan försökspersonernas kön.
SvaraRaderaVad gäller smärtlindring så är det ju inte alls av ondo för kroppen, så länge du brukar och inte missbrukar (vilket ju säger sig självt). Tvärtom hjälper du ju kroppen att bekämpa orsaken bättre genom att ge den lite arbetsro, t.ex. genom att du sover bättre om du är smärtlindrad.
Jag känner många unga personer som skulle vara döda idag om det inte vore för skolmedicinen. I en del fall har de blivit botade, i andra fall har de "bara" fått hjälp att hålla tillstånd som är dödliga i schack och leva normala liv trots sin sjukdom.
Det beror faktiskt på. Ipren, t ex, var - när det släpptes - endast testat på män.
SvaraRaderaVi tycker olika om smärtlindring!
Jag tycker att det är katastrof och någonting man bara tar hjälp av i nödlägen.
Och visst är finns det vissa mediciner som hjälper. Problemet är bara att vi inte utforskar alternativen tillräckligt ofta, tycker jag.
Ett exempel:Ifall folk hade fått information om att omega 3 + D-vitamin-tillskott gav ett bättre skydd mot svininfluensan än vaccinet, så hade nog fler valt det förstnämnda... (Vilket studier inom skolmedicinen visar.)
Och jag personligen har blivit av med all värk från min reumatism med kosttillskott och behöver inte äta cellgift, vilket jag ser som positivt.
Skolmedicinen är duktig på mycket - men vi som använder måste också tänka till, tror jag.
Absolut har du rätt i att man inte ska peta i sig medicin slentrianmässigt och utan orsak. Nåt annat är det väl ingen här som tycker. Att D-vitamin (enligt vissa) kan ha en profylaktisk verkan är intressant om inte annat.
SvaraRaderaMen att kalla medicin för droger är ju inte precis nyanserat, eller hur? Att säga att du inte vill stoppa i dig kemikalier är ju lite att köra guilt-by-association, eller? Alvedon, DDT, same same liksom?
Jag kommer fortsätta ge mig själv och mina barn Alvedon när det behövs. Jag anser det vara väl beprövat, säkert, humant och ett bra sätt att låta deras kroppar få vila. De äter och sover bättre om de är smärtlindrade, vilket ger dem bättre förutsättningar att bli friska.
Att du sluppit cellgifter kan jag bara gratulera till, verkligen. Good for you! Men jag känner en tjej med SLE som behöver cellgifter under perioder för att överleva. Jag känner en liten flicka utan hypofys som tack vare läkemedel lever ett i stort sett normalt liv. Jag har en lillebror som blev knivskuren som utan skickliga kirurger, sömnmedel (han låg i respirator) och tung antibiotika (kniven han höggs med var inte ren) vore död.
Jag vet nu att du inte motsätter dig att de använder medicin, men i ditt ursprungsinlägg kändes du lite svepande, tendentiös och i mina ögon oförsiktig med fakta.
Absolut har du rätt i att man inte ska peta i sig medicin slentrianmässigt och utan orsak. Nåt annat är det väl ingen här som tycker. Att D-vitamin (enligt vissa) kan ha en profylaktisk verkan är intressant om inte annat.
SvaraRaderaMen att kalla medicin för droger är ju inte precis nyanserat, eller hur? Att säga att du inte vill stoppa i dig kemikalier är ju lite att köra guilt-by-association, eller? Alvedon, DDT, same same liksom?
Jag kommer fortsätta ge mig själv och mina barn Alvedon när det behövs. Jag anser det vara väl beprövat, säkert, humant och ett bra sätt att låta deras kroppar få vila. De äter och sover bättre om de är smärtlindrade, vilket ger dem bättre förutsättningar att bli friska.
Att du sluppit cellgifter kan jag bara gratulera till, verkligen. Good for you! Men jag känner en tjej med SLE som behöver cellgifter under perioder för att överleva. Jag känner en liten flicka utan hypofys som tack vare läkemedel lever ett i stort sett normalt liv. Jag har en lillebror som blev knivskuren som utan skickliga kirurger, sömnmedel (han låg i respirator) och tung antibiotika (kniven han höggs med var inte ren) vore död.
Jag vet nu att du inte motsätter dig att de använder medicin, men i ditt ursprungsinlägg kändes du lite svepande, tendentiös och i mina ögon oförsiktig med fakta.
Sorry för dubbelpost. Blev nåt knas... :)
SvaraRaderaOch om du läser inlägget lite noggrannare, kanske du kan se att jag
SvaraRadera1 skriver om mig själv
2 inte ger några rekommendationer till någon
3 inte skriver att mediciner ENDAST är testade på unga män, men OTILLRÄCKLIGT testade på t ex kvinnor i fertil ålder, som jag själv tillhör
Hur är det med koncentrationen?
Jag har greppat att du gillar västerländsk medicin. Knapra på, du! Den som lever får se vem som har hälsan längst... Din aggressivitet ger mig associationer till den engelska studie om kosttillskott till intagna ungdomsbrottslingar.
D-vitamin: Kolla Mats Humle, överläkare, på Youtube.
1) Inte påstått nåt annat. Du skriver om din approach och ditt synsätt, jag om mitt.
SvaraRadera2) Inte sagt att du rekommenderar nåt till någon.
3) Du skrev att läkemedel var väl testade på värnpliktiga män och att du inte var en sån. Jag drog slutsatsen att du menade "alla mediciner testas bara på unga män". Om så inte var fallet så missförstod jag.
Och jag tänker inte "knapra på". Jag tänker bruka, inte missbruka, vid behov, precis som jag sagt hela tiden. Och precis som jag skrev ovan: har du (eller någon annan) hittat hjälp som innebär att du slipper medicinera är jag den första att gratulera.
Resten av ditt svar låter jag vara obesvarat.