"Jag skulle egentligen inte varit här"

Det är Hjärt- Lungfonden som har den reklamen.

"Jag skulle egentligen inte varit här", säger olika människor.

Som vanligt reagerar jag helt fel. Otillbörligt fnissig blir jag. För det är precis så jag har känt i hela mitt liv. Som någon som har blivit skickad fel, eller lurad till fel ställe snarare.

Hallå!
Ursäkta mig, det har blivit något fel här.
Jag skulle inte vara här.
Ni måste ha blandat ihop mig med någon annan.

Första delen av mitt liv gick jag och väntade på att bli hemkallad.
Andra delen av mitt liv gjorde jag allt för att förkorta livet genom hårt leverne.
Tredje delen av mitt liv tappade jag livslusten.
Fjärde delen av mitt liv går jag bara och väntar i spänd förväntan.

På vad?
Jag har ingen aning, men jag tror att det börjar snart.

Det Sanna Livet, kanske. (Pretentiöst? Äh, tycker du?)
Eller Vägen.
Kanske Sanningen.
Möjligen Uppgiften.

Det känns som om det är på gång. Men eftersom jag inte vet vad som komma skall, så kan jag inte göra annat än just att vänta. Så det gör jag. Jag hanterar varje dag, och väntar.

För jag skulle egentligen inte varit här.
Så det får banne mig hända något rejält.