måndag 21 november 2011

Läkare - en som läker?

Jag såg på TV-programmet sjukhuset en dag. Där uttryckte en ung läkare att han hade följande ord som devis:

Sällan bota.
Ofta lindra.
Alltid trösta.

Det var en bra princip att jobba efter, tyckte han. (Jag förstod inte om det endast var i arbetet med barn, eller om det gällde för hela hans kall. Oavsett vilket:)

Jag blev helt perplex.
Vad är detta? Är det en läkare som säger det?

Stoppochbelägg. Som skattebetalare drar jag i nödbromsen. Det är inte ok!
Ska vi ha en yrkeskår som har monopol på hälsa, så får de faktiskt ta lite mer ansvar än så. Jag har ingen lust att betala 300 kr för ett läkarbesök där jag blir TRÖSTAD. Det kan jag faktiskt bli av för mig mer betydelsefulla människor - helt gratis. Är trösta allt de har lärt sig på fem års utbildning?

Snacka om att ha låga krav på sig själv.
"Nej, jag kan nog inte hjälpa dig att bli frisk. Jag kan kanske lindra dina plågor. Men jag kan lyssna när du klagar och trösta dig!"

Om det är läkarkårens allmänna inställning, måste jag ha fattat helt fel.
Jag trodde i min enfald att deras jobb var att få sjuklingar friska!

Fast den här unge läkarens inställning stämmer väl överens med mina erfarenheter av sjukvården. Med den lilla skillnaden att de läkare jag har träffat mer uttryckte en trötthet för att jag kom dit över huvud taget. Att jag ställde för höga krav på min hälsa, att jag skulle vara nöjd med det jag hade. "Du får väl acceptera hur det är". Det är en bra diagnos som går att använda till de flesta krämpor, har jag märkt. Medicineras enligt följande: "Gå hem och ta två Alvedon och vila 6 veckor."

Men oj.
Jag trodde de var läkare!
En läkare, det är väl en som läker?
Om de bara tänker lindra och trösta, så tycker jag de får byta namn.

Leg Tröstare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar