lördag 21 juli 2012

Sockergenerationen

Vi har en generation av barn och ungdomar som är uppfödda på socker.
De tycker att det är naturligt att äta raffinerat socker i någon form varje dag. Glass, godis, kakor, bakelser... Något sött – ibland flera saker – slinker ner varje dag.

Det är helt nytt.

När jag var liten, var "fika" ett glas saft och två mariekex.
Till fest och lyx kanske glass eller hembakade bullar.
Vi hade lördagsgodis, som vi köpte själva. Punkt slut.

Och det var innan vi visste hur farligt socker är.

Idag möter jag barn och ungdomar som på fullaste allvar hoppar över maten och fikar i stället. Deras föräldrar tycker att "lite sött skadar inte" och låter barnen hållas. Barn som tar med sig fikabröd och godis när de ska sova över här, eftersom vi inte äter tillräckligt med sött.

De är gravt sockerberoende.
Det är illa.

Enligt boken "Sockerbomben" är det ett lika starkt begär som att vara heroinist.
Vad mer är: Det banar väg för andra beroenden.
Alkoholism, droger, shoppingberoende, spelberoende...
Det är olika sidor av samma beroende.

Socker är destruktivt i kroppen.
Det stör så oerhört mycket!
Socker kräver massor av vitaminer för att brytas ner.
Det gör att de som äter socker ofta har näringsbrist.
Och näringsbrist ger sjukdomar: Allergier, depressioner, cancer.

Levern får jobba övertid.
Det sägs att man kan få skrumplever av att äta för mycket socker.
Hjärnan blir speedad.
Den får för mycket energi och ger ifrån sig för många signaler.
ADHD.
Jag säger inget mer.

Socker gör att kroppen blir försurad.
Den skapar inflammatoriska tillstånd i kroppen.
Muskelvärk, stelhet i leder, magkatarr, orolig tarm...

Socker är ett gift.
Varför ger vuxna sina barn gift?

En bekant sa att hon inte kokade saft eftersom det var så mycket socker i den hemmagjorda saften. Jag upplyste henne om att läsken som hon köper i stället innehåller upp till 3 ggr så mycket socker som hennes hemmagjorda saft. "Men jag hällde ju i 1 kg socker i grytan!" Ja.

Smaksatt yogurt, flingor med 15% socker, nyponsoppa, kräm, pizza i frysdisken, pizzasallad, köpta köttbullar, all snabbmat – sockerbomber.
Det finns till och med socker i rökt skinka idag!

Jag är inte heller helt sockerfri.
Det har jag varit, men jag har misslyckats med att stanna i det.
Socker är en farligt envis drog...

Jag försöker dock minimera intaget. Ta bort alla "dolda" källor och se sockret i vitögat. Är det verkligen godare med en kaka än en macka med ost till kaffet? Kan jag bjuda på fruktsallad som efterrätt i stället för kladdkaka? Kan vi fika med jordgubbar och mjölk, i stället för kräm och mjölk? Det gäller att vara påhittig. Sockret finns överallt...

Och jag blir ärligt förbannad när vuxna låter barn växa upp utan riktig mat, utan någon som helst relation till frukt och grönsaker, utan matkultur, utan respekt för mat och med tron att sötsaker är ok. "Vi gillar inte mat, vi gillar att fika."

Det är inte ok.
Det är att handikappa sina barn.
Tycker i alla fall jag.

2 kommentarer:

  1. Visst är det konstigt? Några tankar om socker som jag har: ADHD behandlas med mediciner som lugnande effekt. En av bieffekterna är att barnen inte går upp i vikt och det löser många föräldrar genom att ge barnen MYCKET godis, annars får barnen inte fortsätta med medicinen och så är den onda cirkeln igång.
    Har man redan ett sockerberoende så kan frukt också vara lurigt och trigga sockerberoendet men det betyder inte att man måste få vitaminbrist, grönsaker är inget dåligt komplement:-)
    Själv kan jag inte äta t ex ett äpple, då är jag "sugen" efter en stund. Ägg eller en bit ost fungerar bättre, dessutom blir jag mätt.
    Och visst är matkulturen annorlunda, när jag var liten räckte en back läsk (jag har en syster) i många veckor och alla visste hur mycket socker det var i och hur farligt det var. Undrar var "farligheten" tog vägen? Försvann den med fettskräcken på 80-talet tros.
    Intressant också att se vilka företag som sponsar OS: Coca-Cola. McDonalds och något stort chokladmärke...

    SvaraRadera
  2. Visst är det märkligt att nästan ingen varnar?
    Tandsköterskorna skriker sig hesa, men i övrigt?

    Vi har några ADHD-barn i sällskapet, och de blir märkbart lugnare och gladare efter en dag med vår kosthållning (mindre socker, mer mat).

    Men vad säger du?
    Ska de företagen sponsra OS?
    Vart är världen på väg...

    SvaraRadera