Hypnos

Nu har jag testat: Jag har blivit hypnotiserad.

Innan jag åkte, möttes jag roligt nog mest av förskräckta miner:
"Nämen hur törs du det? Tänk om det kommer fram något HEMLIGT!"
"Usch så läskigt. Tänk om du gör något pinsamt."
"Nej, det skulle jag aldrig våga. Det där glömda mår bättre dolt."

Ja, man tänker olika.
Jag tänkte mer: Det ska bli roligt att se vad man kan gräva fram!

Dessvärre måste jag göra oss alla lite besvikna:
Det var väldigt odramatiskt.

För mig, vill säga.
Det är förstås helt olika mellan personer och olika gånger.

Dessutom var det väldans bekant.
Det visade sig att jag självhypnositerar flera gånger om dagen, fast jag inte visste om att det var det jag gjorde.

Jag har alltid haft "en egen värld" som jag går in i. När jag läser en bok är jag där. När jag ser en bra film också. Rätt ofta när jag kör bil. Alltid när jag vilar, solar eller strax ska sova. I detta land är allt lite bättre. Färgerna är klarare, jag är lugn, dofterna godare, upplevelserna starkare.
Damen/hypnositören berättade att det är ett hypnotiskt tillstånd.

Aha.
Är det dit man ska i hypnos, så vet jag hur man gör!
Det är en mycket bekant väg...

Men vägledd hypnos var ju förstås en helt annan sak.
Spännande, renande, klargörande och läkande.
Jag är väldigt glad att jag testade!
Och jag ska tillbaka.
Det finns mer saker att rensa ut.
Himla bra att göra det i den däringa trevliga världen, där jag känner mig trygg och lycklig!