Vardagsmirakel

Det finns saker i min vardag som jag är oerhört tacksam och förundrad över. Vardagsmirakel som inte får den uppmärksamhet de borde.

Nu kanske du tror att jag ska skriva om mina barn, katten som stryker sig mot mitt ben eller vårblommorna som bryter igenom lövtäcket. Näpp. Idag handlar det om prylar, sakerna som gör livet lättare.

Diskmaskinen, till exempel. Vilken uppfinning!
Man ställer ner äckliga tallrikar, smutsiga bestick, ugnsformar med fastbrända matrester. Det luktar skunk och på insidan av luckan är det stänk och saker från tallrikarna.
Så stoppar man i en disktablett och stänger luckan. En stund senare är allt skinande rent och luktar gott! Inte ett spår av äcklet. (Förutom i silen, förstås.) Underbart!

Eller bilen.
Man bara går ut, hoppar i, startar, kör.
Kommer dit man vill, bekvämt, varmt och luftkonditionerat.
Oj, så smidigt det är! Nog för att jag gillar tåg och buss, men utan bilen hade vi som bor på landet varit rökta. Och hästar är väl fina, men de orkar inte lika länge, det går inte lika fort, och de behöver väldigt mycket omvårdnad.

För att inte tala om datorn!
Jag är så gammal att jag minns hur det var med skrivmaskinerna.
Man skrev, det blev fel på 34:e raden, man fick göra om. Vissa kunde visserligen sudda, men det blev inte snyggt. Och hade man lyckats göra ett bra original, blev mångfaldigandet förstås sämre kopior. Nu kan man skriva, ändra, flytta, lägga in bilder, trixa och skriva ut. Alla utskrifter blir fina och man kan dessutom skicka dem digitalt. Fantastiskt.

Tvättmaskinen, min bästa vän.
Fläckar, svettlukt, byxknän – puts väck efter en stunds snurrande medan jag dricker kaffe. Blir det bättre?

Och lika imponerande är internet.
Att alltid ha tillgång till så mycket information är ju helt underbart.
Man sitter på tåget, kommer på att man skulle ha ringt någon, letar upp dem på hitta.se eller någon annan sajt och ringer. Klick. Ring. Färdigt. Eller när man inte hittar, att bara klicka på navigeraren och få en färdbeskrivning. Gå, köra bil, eller åka kommunalt - med tidtabeller och allt. Det är förbluffande.

Jag är så glad över att jag får leva i en tid när allt detta finns.
Och ja, jag förstår att det kommer tider då ännu fler hjälpmedel dyker upp, men jag väljer ändå att vara tacksam över de som finns här och nu.
Det är viktigt att uppskatta även det till synes självklara...