Övertid

Jag förstår inte riktigt detta med övertid.
Varför finns det och varför är det tillåtet?

I mitt huvud är en anställning ett avtal.
Den anställde ger sin kunskap och sin tid.
För detta betalar arbetsgivaren pengar.

Det är alltså arbetsgivaren som köper en tjänst av den anställde.
Arbetsgivaren är beställaren.

Om arbetsgivaren har beställt 40 timmar, så är det detta som är överenskommelsen. Det är arbetsgivarens behov som ligger till grund för den beställningen. Har de beställt 40 timmar, så är det 40 timmar avtalet gäller.

Om arbetsgivaren sedan upptäcker att det inte räcker, och att arbetstagaren behövs fler timmar, så tycker jag att det är en tilläggsbeställning. Ungefär som om man beställer in en efterrätt till på restaurang, när man inte är mätt. Då tycker jag att det skulle krävas en ny förhandling, innan det kommer till en beställning.

– Kan Hansson arbeta över på torsdag?
– Det beror på det... Vad får jag för det?

Men så går det inte till. Det finns kollektivavtal som har bestämt åt oss och förhandlat. Kollektivavtal som nästan ingen kan. Där kan stå något som "beordrad övertid får max uppgå till 48 timmar per heltid på fyra veckor". Och arbetstagaren har inte rätt att vägra!

Är inte det konstigt?
Fungerar det likadant åt andra hållet?
– Jag bedömer att jag behöver lite mer lön den här månaden, så jag vill ha två tusen till. Du, chefen, kan väl dra av det på nästa lön framöver när det finns utrymme i min budget för det.

Jag har tackat ja till ett jobb, där vi har kommit överens om en viss arbetstid. Då tycker jag att det ska gälla.

Sedan kan jag visst tänka mig att jobba över, om det behövs, men jag vill förhandla om villkoren inför varje tillfälle. Faktiskt. För det beror ju på. Resten av livet måste ju gå ihop. Och är det inte stimmigt i övrigt, kan man kanske tänka sig att jobba över för en billig penning. Men när det är mycket, kanske min övertid är mycket dyrare.

Tillgång och efterfrågan, liksom.
Marknadskrafterna får ju råda i ungefär allt annat.
Varför inte här?