När vi trivs riktigt, riktigt bra, brukar vi säga att vi trivs som fisken i vattnet. Det är när det är så där hiskeligt trevligt, när allting känns lätt och vi är glada.
Idag kom jag på att det är ett jättekonstigt uttryck.
Som fisken i vattnet – vad är alternativet?
Som en fisk på torra land?
Den vantrivs inte bara. Den dör.
För fiskar är gjorda för att vara i vatten.
Om de är på land, eller för länge uppe i luften, så klarar de sig inte.
Som fisken i vattnet. Att trivas, menar vi.
Betyder det att vi anser att det är livsviktigt att trivas?
Om vi inte trivs, så dör vi.
Det handlar kanske inte alls om att må gott, trivas, leva upp lite extra.
Det handlar kanske om att leva.
I så fall är det ju riktigt tänkvärt.
När man trivs som fisken i vattnet, då ska man stanna där, göra det man gör, vara med de som man är med.
För annars dör man.
Vilket innebär att när man inte trivs, så ska man ta sig därifrån illa kvickt.
Och hoppa tillbaka till det forum där man trivdes så där extra bra.
För där lever man. Naturligt, självklart, lätt och hälsosamt.
Som fisken i vattnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar