Kvinnlig gudomlighet

Länge, länge, dyrkade människorna kvinnliga gudar. Det var i kvinnokroppen som livshemligheten fanns, det var till kvinnligheten människorna bad för att hedra livet.

Den stora modern.
De äldsta gudabilderna är som bekant runda kvinnor med tunga bröst och tydligt sköte.

Senare födde gudinnan en son.
I flera religioner runt om i världen var det sedan detta par som var andlighetens fokus. Ett gudomligt par med lika värde, som Isis och Osiris.

I ett tredje steg började man utmanövrera kvinnligheten.
Sonen, guden, stiger fram i förgrunden. Och plötsligt behövs inte ens kvinnan för att föda guden! I stället föds sonen/guden utan blod. Liv skapas ur en penis eller ett huvud eller något revben.

Den grekiske guden Zeus slukar den havande gudinnan Methis (Vishetens gudinna). Smedsguden Hefaistos klyver då hans huvud och ut hoppar – till allas förvåning, kan vi anta – Pallas Athena.

Judendomen, Kristendomen och Islam är alla arvingar till mansgudaspåret. Från att kvinnor och män har levt sida vid sida och varit lika betydelsefulla, träder nu en männens värld fram. Vid kyrkomötet i Nice år 325 år e Kr enades en grupp män om en trefalt manlig gudsbild: Fadern, Sonen och den okönade, avlande Anden. Då avskrevs Maria Magdalena som apostel – de skulle vara enbart män – och den stora trätan om Marias jungfrudom startade.

Luther lyckades leda kristendomen ytterligare bort ifrån kristendomens sista kvinnliga gudomlighet Jungfru Maria.
Och någonstans på vägen blev kvinnokroppen syndig, kvinnlig erfarenhet och visdom häxkraft och dans blev djävulens påfund.

Det är viktigt att minnas hur det började: Männen utmanövrerade kvinnorna religiöst, medvetet eller omedvetet, med förödande konsekvenser som följd. I omkring 2000 år har kvinnor förföljts och förnedrats och förminskats. Hälften av världens befolkning. Ena halvan av yin och yang. Hälften av gudomligheten.

Tack och lov är vi i vissa delar av världen på väg tillbaka till balans. I stora delar av västvärlden är (åtminstone den officiella) ståndpunkten att kvinnligt och manligt har lika värde. Hur väl det stämmer överens med verkligheten varierar...

Jag tror att vi måste se tillbaka för att titta framåt.
Vi måste förstå vår bakgrund för att kunna ta krafttag mot enfaldigheten.

Men varför vet vi så lite om detta?
För att högre studier, teologi och diskussioner om religion har varit förbehållet män i den mansvärld som har följt i de manliga gudarnas spår.

"Ingen tjänare kan förvänta sig att hennes herre skriver slavhistoria."
Birgitta Onsell

Vi måste mer än reagera.
Vi måste agera.
Börja gärna med att läsa "Efter tusen år av tystnad" av ovan nämnda kvinna.