söndag 18 december 2011

Barnarbete

Jag tycker att det har gått troll i det här med barnarbete. Förr i världen, när jag var ung, handlade det om slavförhållanden och 12-timmarsdagar. Idag drar man till med barnarbete när en omyndig person gör sysslor.

Det kanske är lite tillspetsat, men låt mig utveckla resonemanget.

I alla tider har vi varit tvungna att hjälpas åt för att överleva. Människor i olika ålder har gjort olika sysslor. Unga, starka och arbetsföra har gjort det tyngsta jobbet. De äldre har stoppat strumpor, lagat mat, berättat sagor för barnen. Och barnen har hjälpt till med småsysslor som att hämta ved och vatten, så och skörda eller samla och plocka.

Vi har i några årtionden "låtit barnen vara barn" tills de är 20 år. De har inte behövt lyfta ett finger, bara göra det som roar dem. Sedan har vi blivit överraskade för att de inte kan ta hand om sig själva, flytta hemifrån och försörja sig. Ha! Hur skulle det ha gått till?

Det är egentligen ganska självklart.
Utgå ifrån att vi lever i 80 år i snitt. Ska då 20 år i början av livet vara helt arbetsbefriade? Sanningen är ju att ingen överlever utan andras hjälp. Det är lika bra att man lär sig det från början.

Och visst ska barn få leka och gå i skolan! Självklart. Det är en fri- och rättighet. Men inte bara. Vi måste faktiskt också överleva. Och sanningen är att inget samhälle överlever ifall alla sitter med näsan i en bok eller framför en dator. Någon måste odla mat, hålla djur, göra vägar, tillverka nyttoprylar, skapa elektricitet och ta hand om avfall. Det är så det är. I samhället och i hemmet.

Om barn i andra länder behöver gå 1 mil om dagen för att hämta vatten, så är det ju för att deras livsvillkor ser ut så. Skulle det då vara bättre att de skickar mamman dit, vilket skulle innebära att hon inte hinner med tvätten eller maten? Eller att pappan ska göra det, vilket betyder att han inte kan jobba fyra timmar per dag och hela familjen får mindre inkomst?
Nej. Det vi kan göra är att försöka skapa bättre livsvillkor för dessa människor. Att bara instruera dem att inte "utnyttja" sina barn, försämrar allas liv.

I vår vilja att utveckla och civilisera världen, får vi inte glömma bort det mest grundläggande: Överlevandet. I grunden handlar det trots allt om det. Får vi inte mat, vatten, trygg sömn och värme omkring oss, så finns det inget utrymme för finlir.

Och om man både får gå i skolan och lära sig att överleva, så tror jag att det blir väldigt bra!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar