fredag 4 oktober 2013

Elak med flit?

I tider med våldtäkter, skadegörelse, nätmobbning och annat rent ondskefullt, så har jag oerhörda problem att förstå det allra mest grundläggande: Varför väljer människor att vara elaka – med flit?

För det är ju det allt handlar om.
Människorna som utför de här handlingarna väljer att skada andra.
De kunde ha valt att vara vänliga, eller åtminstone neutrala, men de väljer att vara elaka.

Jag tror aldrig att jag har varit elak med flit.
Inte som jag kan komma ihåg.
Några gånger har jag sagt dumma saker, ogenomtänkta saker, eller gjort sådant som jag senare förstår sårade någon. Då har jag skämts, ångrat mig och aldrig gjort om det igen.

Men att vara elak med flit?
Aldrig.
Och nej, jag säger inte elaka saker med flit ens när jag bråkar med någon.
Jag kanske väljer mina ord mindre smart, men jag formulerar mig så väl som möjligt trots min ilska. Varför? Jo, för att annars vet jag att konflikten kommer att förbli olöst! Jag vill ju nå fram med min argumentation och då är det bara korkat att slänga ur sig elakheter.

Jag hörde om en bekanstskapskrets där jargongen är hård.
Allt man sa, sades på ett nedlåtande, flinande, utsättande sätt. "Men varför har du blekt håret? Du ser ut som fucking Legolas" eller "din nya klocka är ju bara billig skit från Ur & penn". För mig är det helt obegripligt! Varför säger man så?

Och hur känns det inuti?
Om jag av misstag har sagt något som eventuellt har sårat någon, kan jag fundera på det i dagar och be om ursäkt flera gånger. Det känns ju förfärligt i hjärtat! Hur blir man inuti om man går omkring och medvetet sårar människor hela dagarna?

Eller är det så att man har ett svart hål inuti från början, och att det är därför man är så elak? För att man känner sig värdelös själv och försöker ta ner alla runt omkring för att kanske känna sig liiiite bättre än någon annan? Det är lågt, svagt och föraktligt i alla fall.

Obegripligt.
Hur kan de sova på natten?

Och hur försvarar de sitt beteende inför sig själva, för att inte ruttna inifrån? Hur tänker våldtäktsmännen dagen efter gruppvåldtäkten? Vad känner de nätmobbande männen när de har slängt iväg en kommentar med blandade könsord som kritik mot den kvinnliga journalisten? Hur mår den unga mannen som saboterade 20 cyklar utanför en skola?

Jag tänker att de nog måste stänga av för att överleva.
Frågan är: Drabbas de också av någon sorts posttraumatisk stress efteråt?
Eller får de "bara" hjärtinfarkt så småningom?
Säkert är i alla fall att all den där negativiteten kommer att skada dem själva på något vis förr eller senare. Min övertygelse är att de får igen lika mycket som de har givit...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar