Moraltant och PK-elit. Har du sett uttrycken i debatterna på sociala medier? Men vad är det för uttryck egentligen? Varför tillåts diskussioner sluta med att någon beskyller en annan för att vara PK? Och när blev moral något dåligt?
Moral
Av latinets ”det som rör sederna”. Ett inre rättesnöre som gör att en person följer god sed i handling och beteende. Moral är regler och principer som människor av ett eller annat skäl anser det värt att leva efter.
Synonymer till moralisk är etisk, sedlig, rättfärdig. Moral handlar alltså om att leva efter någon form av princip. Motsatsen är att vara omoralisk: Oetisk, opassande, karaktärslös, lättsinnig, hållningslös. Vilket verkar bäst?
För min egen skull
Att ta moraliska beslut och göra moraliska handlingar, borde vara norm. Klart att varje person ska följa sitt inre rättesnöre! Jag själv köper till exempel Fair Trade, närproducerad och KRAV-odlad mat, eftersom jag gärna vill ge andra människor och mina barn en bättre miljö och bättre förutsättningar. Jag vägrar också att semestra i exempelvis Thailand och Dubai, eftersom jag inte ställer upp på deras människosyn och politik. Jag köper inte produkter som testats på djur och jag bojkottar kemikalier i mesta möjliga mån. Detta är mina val, som jag gjort efter någon form av moget övervägande.
Missuppfattningen tycks vara att jag väljer som jag gör för att jag vill vara ”duktig”. Det är fel. Jag är helt nöjd med att följa mitt eget hjärta och min hjärna. Andra får tänka på sitt eget vis.
PK
Med PK, politiskt korrekt, menas vanligen en strävan att undvika att på ett negativt sätt särskilda människor utifrån kön, etnicitet, kultur, sexuell läggning, religiös tro, funktionsnedsättning, ålder med mera.
Att bli kallad ”jävla PK-kärring” borde därför snarast ses som beröm! Åtminstone i min bok. Jag undviker gärna att diskriminera människor. Att det irriterar människor, är för mig oerhört märkligt.
Även här verkar det finnas en missuppfattning: Somliga verkar tro att någon som är icke-diskriminerande är rädd att tycka ”fel” eller satsar på att följa strömmen. Fel, fel, fel.
Förminskning + dåligt samvete?
Kan det här sättet att debattera helt enkelt vara ett klassisk exempel på förminskning? När motparten inte har fler argument, så försöker man trycka ner och avfärda mig och andra genom att låta påskina att vi inte tänker själva, att vi bara är rädda för vad andra tycker.
Och kanske ligger det också lite dåligt samvete bakom. Kanske dras användarna av uttrycken moraltant och PK-elit med någon sorts känsla av att de inte lever upp till en tillräcklig nivå? Och kanske är de därför rädda att blir uteslutna. Ilska brukar födas ur rädsla. Eller så känner de sig redan utanför och är arga för det.
Stolt moralkärring och medlem i PK-eliten!
För mig är det viktigt att leva etiskt. Mina principer släpper jag ytterst ogärna. Det beror på min livsinställning, där grunden är att man ska göra så gott som möjligt för så många som möjligt.
Jag är också stolt medlem i PK-eliten: Vi som inte diskriminerar. Känns som en helt okej klubb att vara med i. Men jag gillar inte att de här begreppen används med negativ ton! Det kommer jag fortsätta att protestera mot.
Typisk PK-kärring, med andra ord. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar